Jag bläddrar bland bilderna och tänker att det är något ironiskt i att bära en utomordentligt fånig mössa på en så spännande plats som Cheops pyramid.
Som elvaåring fick jag följa med min faster och farbror till Egypten. Då visste jag allt om arkeologi och var fast besluten att bli upptäcktsresande. Nu stannar jag gärna hemma. Min nyfikenhet är av det försiktiga slaget.
Tysta tankar 
Spännande. Kom ihåg att jag lyssnade på radio med andakt i början på sextio talet om Havard Carter och upptäckten av Tutankakamons grav.
Fanstsin flödade i en ung grabbs sinne. Stora upptäckter. En känsla av att själv var med.
Men som guldet i Kristina från Duvemåla rann drömmen ut i sanden…..
LikeLike
Frågan är var den här äventyrslystnaden tog vägen?
Kanske är det svårt att skapa den här romantiken kring upptäcktsresor idag när vi varit på månen. Men det är fortfarande något gripande över de här männen som riskerade livet för att komma först till polerna. Gripande och sorgligt.
LikeLike
Gripande och sorgligt? Hur menar du då?
LikeLike
Framför allt så dog de och det är väl en gnutta sorgligt – i alla fall för de närmaste. Men det gripande är ju hur de dyrkades som hjältar. Antagligen var det nationella projekt och och kolonialism som försökte romantisera sina erövringar.
Allvarligt så finns det drag i det här som jag tror har att göra med mytisk och korkad manlighet: Bergen finns för att bestigas, polerna för att erövras…
En sorts längtan efter att sätta livet på spel som är väldigt svår att motivera rationellt Och även om jag kan genomskåda den intellektuellt är jag ganska mottaglig för den här formen av strapatsromantik (i små doser)
LikeLike
För att återknyta till debatten om godhet: De var hjältar i sina egna liv!
LikeLike
Visst är det spännande med mentala resor, att våga göra resor i den virutella världen, det man inte skulle komma på att göra i verkliga livet.
Eller så är man en dumdristig “stig finnare”….
Mats du skriver: “Allvarligt så finns det drag i det här som jag tror har att göra med mytisk och korkad manlighet: Bergen finns för att bestigas, polerna för att erövras…”.
Vet inte riktigt om jag vill hålla med dig om att detta är manligt. Tycker mig ha träffat det andra könet som har att göra med mystisk och korkad kvinnlighet: Bergen ska bestigas, polerna ska erövras…för “kvinnor kan”…..
LikeLike
Bra att tokigheterna fördelas jämnt!
Samtidigt finns det en lockelse i att utmana trygghetsnarkomanin…
LikeLike
Visst måste man utmana trygghetsnarkomanin. Det är ju den som förstört den framåtanda Svedala hade för hundra år sedan…..
LikeLike