24 thoughts on “Marie Granlund på LUT

  1. Han pratade om frihet under ansvar under hela lunchen.
    Köpte en röd korv i kiosken.
    Och sist men inte minst har han varit rätt grå hela dagen.

    Utan tvekan håller Rasmus på att bli sosse.

    Like

  2. Fredrik snackar om att kunskap är viktigt och att alla ska få vara med.
    Fredrik tjatar om att han vill ha en bra skola.
    Fredrik påtalar att skolan ska få lugn och ro.
    Fredrik viskar att några av Björklunds tokiga förslag ska ses över.

    Fredrik håller på att glida över till att bli en riktigt progressiv sosse

    Like

  3. Njae – det var en ganska defensiv hållning och känslan av att vara tillbakapressad hänger kvar sen valförlusten. Fp äger spelplanen och de flesta förslagen är vaga.

    Samtidigt finns det en gryende ideologisk vilja att ta upp sorteringsdiskussionen. Kanske var det en dålig ide av alliansen att krascha komvux under en lågkonjunktur.

    Det finns liksom utrymme för ett alternativ till Björklund – ungefär tio fotbolssplaner stort!

    Like

  4. Jag håller delvis med mats om att det finns en vilja att lyfta sorteringsdiskussionen men Marie lyfte bara den på ett plan. Det handla bara om den formella möjligheten för elever att röra sig inom systemet. Hinder ska bort och resurser ska tillföras där det behövs. Det fanns däremot inga tankar om innehållsfrågorna.

    Genuspedagoger var svaret på hur sossarna ska leva upp till partiprogrammets ord om att förändra klass- och könsmönster. Mats kom dock med den briljanta ideén om klasspedagoger.

    Hur mer jag tänkt på klasspedagoger desto bättre tycker jag den är. Namnet borde kanske filats till lite men tänk personer som åker runt till skolor och pratar om hur vi medvetet och omedvetet premierar vissa klassers habitus. Övningar där lärarna kan diskutera hur man kan upphöja arbetarkultur som te x idol för att eleverna ska känna att den egna kulturen värderas.

    Like

  5. Visst är idén kittlande!
    idag har jag träffat nyblivna studenter och diskuterat de där tre perspektiven. De kastade sig över genus och etnicitet men var väldigt svävande inför klassbegreppet.

    Jag har en pensionerad kollega som frågade studenterna vilken klass de ansåg sig tillhöra? Det var en del som kände sig mycket kränkta av denna ytterst privata fråga.

    Vi vakar över myten om allas lika värde med manisk hängivenhet!

    Like

  6. Intressant och patetiskt att prata om klasstillhörighet i dagens Sverige. Själv är jag född i början på 1950-talet då man verkligen kunde prata om arbetarungar och fint folk i en industristad.

    Där var det banne mig inte naturligt att en arbetargrabb tog sig ton att säga sig vilja studera och bli akademiker. Det var ett klassföräderi och en klassresa som innebar många umbäranden. Ett avståndstagande från dem man lämnat till att inte plattsa i de kretsar man kom till.

    Detta samhälle finns inte idag. Även om jag kan förstå att ett visst utanförskap finns när medelklassens ungar ska utbilda sig.

    Lika värde, nja i terorin, men i praktiken beroende på vad individen gör av sin klassresa….

    Like

  7. Jag möter ganska många studenter och har tillfälle att bearbeta mina fördomar om studenternas klasstillhörighets betydelse för deras studieframgångar.

    Det finns en halvstor stad med ett gammalt universitet norr om Malmö. Studenterna därifrån har ofta föräldrar med hög utbildningsnivå. Det märks. Men är väldigt svårt att prata om eftersom vi har bestämt att klassamhället inte längre finns.

    Like

  8. Klasserna i nutid kan rimligtvis inte definieras efter former och regler som inte är sprugna ur nutid eller? bara en tanke.

    -Min sorg är stor över att vi satt ett blindstyre vid rodret

    mvh
    planeten filip

    Like

  9. Mats – klassamhället finns inte i den bemärkelsen som vi definierade den en gång i tiden.

    Problemet idag är väl att vi har ett annat klassamhälle som inte skiljer på om du kommer från staden norr om Malmö eller i den forna arbetarstaden du bor i. Och det är inte alltid det är ett likhetstecken mellan bildningsnivå och intelligens.

    Intelligens begränsa inte av vilken bakgrund du har utan vilket DNA du är född med. Det fanns många skarpa hjärnor i den “gamla” arbetarstammen som aldrig kom fram på grund av både samhällsyn och ekonomiska restriktioner.

    Det var väl det som präglade den “gamla” Socialdemokratins syn på utbildning. Och gjorde det möjligt för arbetarungar att bli akademiker….

    Like

  10. Problemet är att vi håller på att göra om utbildningen till att premiera den typen av bildning som kommer norrifrån.

    Idén om breddad rekrytering och en annan typ av högskola visade sig vara väldigt skört när det kom till kritan. Så återskapas de gamla hierarkierna. Akademiseringen är till sin grund elitistiskt skamlöst sorterande och svårt att förena med yrkesutbildning.

    Like

  11. Det finns en gammal motsättning mellan Malmö och Lund. När Malmö Högskola skapades var det utifrån en föreställning om att grupper som inte kände sig välkomna i Lund skulle hitta en plats i de nya tänkandet kring högre utbildning.

    Nu kryper de nybildade högskolorna för att ble accepterade av den gamla akademin och tyvärr märks det även på mikronivån. Akademikerbarnen är duktiga på att förstå kursplaner och koder. De inser att form ibland är viktigare än innehåll. Om man vill polarisera kan man säga att det vetenskapliga språket blir betydelsefullare än det vetenskapliga tänkandet.

    Nu låter jag nedlåtande – men som lärare är det skönt att ha studenter som förstår precis hur man menar (innan man hunnit säga det)

    De nya grupperna är en större utmaning på många plan!

    Like

  12. Vi ska inte överdriva skilllnaderna eller romantisera arbetarstaden. Men det kan vara som Marie Granlund sa “jordens omkrets minus två mil mellan malmö och Lund.”.

    Fast idag är det lite synd om Lund – slagna av Umeå….

    Like

  13. “Där var det banne mig inte naturligt att en arbetargrabb tog sig ton att säga sig vilja studera och bli akademiker.”

    Det är typ det som är hela prylen. Nu kan vem som helst bli vad som helst – men är det bättre?

    Mår vi bättre?

    Like

  14. Bättre – sämre.. jag vet inte – men det är en vanlig politisk tanke att öka den sociala rörligheten.

    Mitt moraliska problem är att vi lockar till oss studenter och sen sorterar bort dem utifrån kriterier som är väldigt traditionella och knutna till akademisk skriftkultur.

    Like

  15. De lockas med löften om hög status, god ekonomi, delaktighet i gemenskap och allt det som vi av tradition förknippar med utbildning. En del kanske till och med tror på retoriken om bildning som självförverkligande? Några drivs av en lust att förändra världen och visa att arbetare och invandrare faktiskt kan.

    På högskolan möter de ett sorteringssystem som belönar lydnad och ledtrådssökning. Vi blandar samman “vetenskapligt tänkande” med “akademiskt skrivande” och överskattar textens värde som mått på inre kvalitet.

    Like

  16. Efter 2010, menar du? Eller lockar lärarhögskolan med löften om hög status och god ekonomi idag?

    Det känns oroväckande med sammanblandningen av vetenskapligt tänkande och akademiskt skrivande, hur kan det ha blivit så?

    Like

  17. Mats – du skriver “Vi blandar samman ”vetenskapligt tänkande” med ”akademiskt skrivande” och överskattar textens värde som mått på inre kvalitet.”

    Där skrev du något högts väsentligt.

    Himla skillnad på “vetenskapligt tänkande”, som för mig innebär att försöka spetsa till kunskapen. Medan “akademiskt skrivande” är bland det dunklaste jag läst.

    Undrar om inte forskarna behöver gå en kurs i att skriva begripligt. Att dölja sig bakom vackra eller krångliga ord säger bara att personen i fråga inte är säker på den “akademiska materian” han/hon skriver om.

    För, dunkelt tänkt dunkelt uttryckt….

    Like

  18. Jo de där locktonerna är väl gamla och svävar över partigränserna som framgångsrecept. Bekymmersamt att det finns ett ganska vagt samband mellan studier och god ekonomi eller lycka. I det goda samhället lovar ju staten att belöna utbildning med jobb – den tiden är förbi. Idag spelar du på utbildningslotteriet och hoppas att det ska finnas något på andra sidan.

    Sammanblandningen tänkande skrivande tror jag kommer från vårt behov av att kunna examinera något handfast. Då ställs texten i centrum eftersom den skapar trygghet för läraren. Helst ska jag dessutom ha en mall för kvalitet som studenten begriper och om jag säger att texten ska ha tio referenser till kurslitteraturen kanske jag har skapat en form av begripligt regelsystem.

    Samtidigt har jag upprättat en gräns mellan det egna (tyckandet) och det vetenskapligt sanna (som står i boken).

    Sedan får vi arbeta med att nedmontera den här olyckliga auktoritetstron i sex terminer…

    Like

Leave a reply to Pratbubblan Cancel reply