Om jag förstår innehållet i Sydsvenskans artikel (nej, den finns inte på hemsidan!) har facket gått med på varslel av 21 adjunkter? Det är i så fall ett tredubbelt svek.
1) Arbetsbrist föreligger inte – avskedanden är ett trick för att skapa utrymme för nyanställningar av lektorer med samma arbetsuppgifter.
2) Konsekvensbeskrivning har inte presenterats.
3) Den s.k. kompetensväxlingen innebär inte att nivån på utbildningen höjs. Studenterna kommer att möta lärare vid betydligt färre tillfällen än idag. Detta drabbar i första hand studieovana grupper.
På sikt finns det en uppenbar risk att Malmö säljer ut modellen med partnerskolor som lyfts fram i visionsdokument.
Färre lärare än väntat sägs upp på Malmö högskola
Från 26 har antalet sjunkit till 20 eller 21. Det står klart efter MBL-förhandlingar under fredagen. När arbetsgivare och fack möttes beslutades inom vilka kretsar som lärare utan doktorsexamen ska sägas upp vid lärarutbildningen.
Vilka personer som inte får stanna kvar är ännu inte klart. Endast adjunkter berörs.
Carl E Blomberg, ordförande i Lärarförbundets statliga sektion på Malmö högskola är kritisk till att det blir färre lärare och större studentgrupper.
– Vi tycker man ska tänka en gång till om man har råd att göra sig av med den kompetens som de uppsagda tar med sig när de försvinner, säger han.
Carl E Blomberg är bekymrad över att det är lärare med skolerfarenhet som får sluta och undrar om det överhuvudtaget är möjligt att hitta disputerade i vissa ämnen som har det.
Orsaken till att färre än väntat får gå är ett besked från utbildningsdepartementet om ett större anslag till 500 utbildningsplatser. (Marika Anjou)
Tysta tankar 
Länk? Hittar ej artikeln..
LikeLike
Opps. Den fanns inte nej.. sorry..
LikeLike
Om du loggar in vis Mah biblioteket kan du gå via Presstext unde “sök artiklar”
Ses!
LikeLike
Nu får jag veta att varslen på min enhet dras tillbaka eftersom samhället kommer att behöva förskollärare i framtiden. Det är svårt att hävda arbetsbrist med 1200 sökande till 350 platser.
De ideologiska frågorna kvarstår – vad menar vi med kvalitet?
LikeLike
Kvalitet – uppenbarligen inte det du beskriver. Låter mer som en ledning som inte vet vad den vill eller kollat “marknaden” och dess krav….
Det är gymnasiet som vaj på marknaden med sjunkande födelstal under 90-talet. Nu är det babyboom……trots rådande kris.
LikeLike
Pingback: Mer tid med lärare « Christermagister
Det känns bra att vi lämnar den alltför konkreta nivån (Malmö högskola) och försöker föra diskussionen på en principiell nivå – Jag tror att det här är mönster som är möjliga att känna igen på många utbildningar.
Det som är mest provocerande tänker jag är den uppenbara motsättningen i att regeringen kommenderar fram en detaljstyrd lärarutbildning som är motbjudande i sin banala människo- och kunskapssyn. Det finns liksom inget stort utrymme för reflektion eller intellektuell frihet i den modell som HUT förespråkar.
Vi ska bli både mer industriella och akademiska samtidigt?
LikeLike
Mats du säger – “Vi ska bli både mer industriella och akademiska samtidigt?”
Det är väl det som är problemet. När högskolor och universitet givit sig in på att agera som som företag blir det vaj. Tycker att undervisningen har blivit för mycket av gymnasium idag. Studentens eller teknologens egna mödor att tänka fram kunskap saknas. Speceillt förmågan att se rimligheter i det man kommer fram till. Om det har med finansieringssystem att göra att man börjar agera på ett industriellt sätt eller inte kan man diskutera.
Personligen tycker jag, utan att vara nostalgisk, att den modell med fria universitet och högskolor med egen forskning som fanns innan koppling till elevernas förmåga att prestera färdiga kurser hade en akademisk höjd….
Grundforskning kan inte kommenderas fram utan bygger på¨reflektion och intellektuell frihet med många “nördar” som drivkraft…..
Avsaknade av just detta är det som gör att Sverige idag inte får fram några Nobelpristagare…..
LikeLike
Jo – ja – jo – jag har inte riktigt tänkt färdigt och är ovan vid att se antalet nobelpristagare som mått på framgång (den evige förskolläraren framhärdar i andra lyckomått)
Men det är svårt att befinna sig i den här brytpunkten som på ett retoriskt plan hyllar frihet och kreativitet – samtidigt som allt ska bedömas efter ytterligt traditionella kriterier. Det framkommenderade lärandet blir aldrig mer än en kuliss och dagens studenter är ganska skickliga på att genomskåda sådana här konstruktioner!
LikeLike
Jag har läst – det känns väldigt kortsiktigt alltsammans. Var får ni er arbetsro ifrån? Hur tänker kandidater och de som tillträtt sin utbildning? Vilka förebilder kan de få? Jag önskar dig allt gott och absolut en tung position bland de dina. A-M
LikeLike
Arbetsro är nog det ord som ligger längst bort. Vi hanterar situationen väldigt olika. Jag är programmatiskt arg – det funkar för mig.
Alla sätt är bra utom att tycka synd om sig själv, tänker jag. Samtidigt finns det något obehagligt att befinna sig på fel sida i en historisk process. Att bry sig om barn och relationer på en lärarutbildning är ungefär lika omodernt som att gilla böcker på ett bibliotek.
I Tjechovs körsbärsträdgård mullrar kanonerna på avstånd…
LikeLike