Jag bodde i södra delen av Stockholm när jag var barn. När jag hör den vikarierande nyhetsuppläsarens utpräglade söderdialekt undrar jag om det vore möjligt att jag också skulle kunna låta på det viset:
– Frågan om sundassuppet har stutts och blutts länge…
Vi flyttade till Malmö och Persborg när jag var fem år. Då lärde jag mig skånska snabbt. Det var ett överlevnadsvillkor.
P.S. Kanske borde rubriken vara: “Min murka hemlighet”
Tysta tankar 
“- Frågan om sundassuppet har stutts och blutts länge…”
Ja, förmodligen hade du låtit så, men det är inte hela sanningen om konstruktionen. Fortfarande kvarstår den biologiska biten. Nu syftar jag på debatten om jämställdhet (som pågår i detta skede) och tänker att även om vi låter lika så är vi kanske inte exakt lika, beroende på dels olika uppfostran, dels olika kön?
LikeLike
Jag försöker nog att inte fundera så mycket i de här kategorierna – samtidigt hoppar de ibland upp och biter mig i näsan.
Jag tror inte likhet eller normalitet är viktigt – däremot är jag ganska fixerad vid tanken på likvärdighet!
P.S. Ibland fastnar dina kommentarer i spamfilter. Jag vet inte varför!
LikeLike
Jo, det uttalet är så vanligt i radio att man blir förvånad och undrar om det är något fel när någon använder ett riktigt ö.
LikeLike