Modersmålets sång

sånger

Bland mina loppmarknadsfynd hittar jag SKOLRADIONS SÅNGER Nr 55 från 1942. I den rådande språkdebatten om modersmålets betydelse kanske följande stycke kan passa:

MODERSMÅLETS SÅNG

Hur härligt sången klingar
på älskat modersmål!
Han tröst i sorgen bringar,
han skärper sinnets stål!
Vi hört den sången ljuda
i ljuvlig barndomstid,
och en gång skall han bjuda
åt oss i graven frid!
Du sköna sång vårt bästa arv,
från tidevarv till tidevarv,
ljud högt, ljud fritt
från strand till strand
i tusen sjöars land!

Vad ädelt fädren tänkte,
vad skönt de drömt en gång,
det allt de åt oss skänkte
i modersmålets sång.
Hur våra öden randas,
den sången är oss kär,
Vår själ i honom andas,
vår rikedom han är!
Du sköna sång vårt bästa arv,
från tidevarv till tidevarv,
ljud högt, ljud fritt
från strand till strand
i tusen sjöars land!

Jag googlar vidare och inser att denna sång brukar kallas finlandssvenskarnas inofficiella nationalsång (länk till sång och film) och sjungs den 6/11 på svenska dagen.

Här kan man tala om språkstolthet – nu behöver jag bara ta ställning till den aningen svårsmälta nationalismen.

Om Editor

http://tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Webmaster http://etenjournal.com Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Detta inlägg publicerades i Skola, Värdegrund och märktes . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Modersmålets sång

  1. Plura skriver:

    Härligt med gamla sångtexter. Får en dos av min 88-åriga mor så här på sommaren. Sörgården och gamla läsarsånger.

    Finns en kulturskatt vi måste vårda.

    Gilla

  2. Mats skriver:

    Jag är pragmatiker och står nog ut med den nationalistiska barlasten – är detta ett kanonämne?

    Gilla

  3. Åh – hittar du något om min farfar…. köper du då? A-M

    Gilla

  4. Mats skriver:

    Jag köper alla sångböcker! Ska hålla utsikt!

    Gilla

  5. Plura skriver:

    Vet inte om det är nationalistisk barlast – men en språkdräkt som är härlig.

    Och vad är farfar Körling känd för? Ursäkta min okunskap.

    Gilla

  6. Mats skriver:

    Har du missat ”Tomtegubben som hade snuva”?

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Felix_K%C3%B6rling

    Gilla

  7. Plura skriver:

    Inte visan men diktaren! Nu vet jag!

    Gilla

  8. Mats skriver:

    Om vi ska knyta ihop… Körling har även skrivit Ett gammalt fult och elakt troll som beskriver en intressant språkblandning:

    Han lade sig i Småland
    med huvudet på Åland
    och fötterna de var i samma stund i Lund

    Jag gillar verkligen att det var just fötterna som var i den akademiska högborgen Lund.

    Gilla

  9. Plura skriver:

    Intressant med den rim teknik som äldre generationer var så duktig i. Inte lyckades man med det i skolan.

    Förstår nu vad Anne-Marie fått sin poetiska ådra.

    Gilla

  10. Mats skriver:

    Det är aldrig för sent att slänga in ett litet inrim eller en diskret alliteration.

    Man kommer långt med sådana knep!

    Gilla

  11. Plura skriver:

    Som varande dyslektiker knöt sig orden när jag gick i skolan. Sedan dess har jag tränat och sägs ha förmåga att formulera mig så läsaren tycker det är spännande och medryckande.

    Men att just göra det som fordras för att göra som Felix Körling, Alice Tegnér eller andra poeter, nja. Tror det måste vara medfött.

    Gilla

  12. Mats skriver:

    Svårt att bevisa – jag tror på hantverk och sammanhang. Ibland njuter jag av att utmana mig själv med komplicerade versmått och udda rim.

    Men vissa har lättare för det än andra (som allting annat…)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s