När vi försökte (länk) diskutera synen på manlighet i svensk skola var det mediala gensvaret mycket lågt. Nu gör Aje Carlbom en analys av bränderna i Rosengård som aktualiserar frågan om vad det är för bild av manlighet som svensk skola marknadsför.
Blir det patriarkala familjer, muslimska församlingar, kriminella nätverk, skolan eller sociala myndigheter som vinner dragkampen och formar manligheten hos Rosengårds pojkar?
Eldandet blir en form av initieringsriter i andra former av manlighet än den som skolan försöker locka med. Tafattheten och förvirringen är stor. Det enda sätt samhället vet att reagera på är outhärdligt förutsägbart – FLER POLISER
Att utsätta sig för de risker som följer av att provocera polis eller andra myndigheter är alltså ett sätt att manifestera att man är tillräckligt mycket man för att få vara med i gemenskapen av andra män. Men det är också ett karaktärstest av det dominerande samhället. Klarar de av oss eller viker de ner sig? Här gäller det att samhället bestämt visar vad som gäller, ty en undfallande attityd riskerar att spä på det förakt många unga män känner inför (manlig) svaghet.
Så här eldar en svensk
Tysta tankar 
Ytterligare en tänkvärd analys från Aje Carlbom.
LikeLike
Undrar varför svenska killar i andra områden inte bålar som satan då?? Vad jag inte kan förstå är hur man kan elda upp andras egendom och sedan försvara det med “jag har inte fått något arbete på 3 år”?? Du får ju för fan socialbidrag som arbetande svenskar och invandrare betalar åt dig!! Är man inte nöjd med det kan man ju åka till Irak på semester. Man kan ALDRIG rättfärdiga stenkastning på räddningstjänst och polis. Man kan heller ALDRIG rättfärdiga att man förstör räddningstjänstens utrustning. Dags att ta fram vattenkanonerna och sedan griper man dräggen och lagför dem och dömer dem!!
LikeLike
Hej Mats!
Tänker bara lite högt:
Stigmat här säger att unga män i förort av bestämt religöst och etniskt ursprung verkligen hyser förakt för manlig svaghet.
Men i vilken annan sub/kulturell/etnisk/religiös – grupp än i den specifika miljö som förortsliv som det i Rosengård ibland ger finns detta uttryck för manlig gemenskap, med de koder och normer som uttrycks där?
Ändå angrips frågan ofta som om den hade andra orsaker än de situationsbundna. Å kan man inte skylla på etniciteten kanske det är nåt kekko i den enskildes personlighet.
Så kontraproduktivt va?
Det är så enkelt att fråga sig själv: när jag gjort bort mig eller betett mig, vad vill jag då? Björklundskt piskas? Nä, knappast va.
Jag i alla fall, vill komma hem, komma in, tas om hand, bli struken över håret och sedd i ögonen av någon som älskar mig, trots allt.
Då kan man andas ut, njuta av livet, vila lite.
I motsatt skjuteld får man tagga upp försvaret. Andas en annan dag.
Maktrelationer i den här längtan efter förlåtelse är väl inte heller obetydliga. Skolan, t.ex. som representant för normsamhället och mainstream, det du ska va, bli, spelar antagligen en stor roll i den här t.ex. Rosengårdsmiljön där övriga moderskepp är kapade från mainstreamkajerna och förvägrade ankring.
Var ska dessa unga hjärtan komma hem?
I kompisgänget? Det är väl bra. Men inte kan tonåringar leda varandra vidare in i ett vuxenliv som är dem helt främmande.
Därför undrar jag om genus är så nödvändigt perspektiv i själva botten av problemet här, även om uttrycket är mkt genusbundet. Kan man inte va lite queer här me?
Tror man på människan krävs
Tålamod och Hjärta.
Så varför har skolan så litet tålamod?
LikeLike
“Det enda sätt samhället vet att reagera på är outhärdligt förutsägbart – FLER POLISER”
Detta är så långt från sanningen man kan komma. I ÅRATAL har det vräkts ut skattepengar på diverse sociala insatser i Rosengård, invandrare har anställts för patrullering, pengar har östs över skolorna….och inget av detta har hjälpt!
Detta är mig veterligen den första massiva långsiktiga patrulleringsinsatsen i Herrgården.
Är det inte i själva verket rimligt att polisen först återtar ordningsmakten i ett fullkomligt laglöst område, och att man DÄREFTER försöker gå till botten med de underliggande problemen? (förhoppningsvis med nya angreppsvinklar)
Det tycks finnas en lallande opinion för att vi ska stå och stirra på brasan och undra över varför det egentligen tog fyr, istället för att släcka elden FÖRST!
LikeLike
Dexter. Huvudet på spiken där.
LikeLike
Jag vet hur man skall lösa problemet. TA INTE IN FLER!
B.
LikeLike
Kan ni försöka hålla den generella invandringspolitiken utanför?
Ämnet handlar om konstruktioner av manlighet och jag tror inte det är ett specifikt “invandrarproblem” även om det blir extremt dramatiskt i Rosengård.
LikeLike
Många intressanta uppslag finns i tidskriften Praktik och Teori som ges ut av Malmö högskola
Click to access PoT%20nr%201-2009.pdf
LikeLike
inget av de i rosengård handlar om manlighet. det är de dummaste jag någonsin läst för det är alltid samma personer som håller på. de finns inget me manlighet att göre. de finns hämn på polisen och black cobra om ni hört talas om den. sluta säga manlighet
LikeLike
@Mats
“Ämnet handlar om konstruktioner av manlighet och jag tror inte det är ett specifikt “invandrarproblem”
Där tror jag du tar kapitalt fel. Det finns många exempel på hur arabiska (speciellt palestinska) kvinnor uppmanas att uppfostra sina söner till att bli “män”. Synen på hur män ska agera är dock väsenskilt från det vi är vana vid i den svenska kulturen, med ljusår därtill.
Dessa “män” ska minsann vara utåtagerande, dominera sin omgivning och ta till våld så fort argumenten tryter.
All form av svenskt samförstånd och kompromisser är till åtlöje för dessa individer, och indikerar endast SVAGHET. De ser svenskarna som en rik men svag klan som man kan ge sig på utan konsekvenser, och allt som ordningsmakten, socialen samt politiker gjort hittills bekräftar endast deras uppfattning.
Att inte kuna/vilja se detta samband i Rosengård är inget annat än skrattretande.
LikeLike
Jag menar nog att det finns allmänna drag av främlingskap hos många svenska pojkar/män inför den bild av manlighet som presenteras i skola och förskola.
Min uppfattning om svenskhet är kanske inte lika harmonisk som din och de problem som svenska pojkar stöter på i en femininiserad skola går nog att diskutera i ljuset från händelserna i Rosengård. Men de svenska pojkar lyckas ofta bygga upp någon form av tilltro till samhället – trots att deras erfarenheter inte bekräftas i skolan. När det gäller invandrarpojkarna sugs de i stället upp av andra krafter.
Det blir lite underligt när du talar så kategoriskt om hur “de” ser på “oss”. Jag är mer intresserad av sprickorna i muren än dessa tvärsäkra påståenden.
Vill du tala om hur invandrare “egentligen” är får du göra det någon annanstans. Inte här.
LikeLike
“Vill du tala om hur invandrare “egentligen” är får du göra det någon annanstans. Inte här.”
Tack så jävla mkt till den inviten till debatt, och vem citerar du egentligen?
“Jag menar nog att det finns allmänna drag av främlingskap hos många svenska pojkar/män inför den bild av manlighet som presenteras i skola och förskola.”
Instämmer fullständigt, framförallt kolliderar detta med den bild det får hemma av föräldrar som fortfarande är vid sina sinnes fulla bruk. Har dock en känsla av att denna queerteori och mansfeminism är betydligt mindre gångbar på Rosengård, av tidigare nämnda skäl.
“Min uppfattning om svenskhet är kanske inte lika harmonisk som din”
Vem har talat om en “harmonisk uppfattning”? Att det generellt och uppenbart finns skillnader mellan uppfattningen om manlighet i muslimsk (speciellt palestinsk) resp svensk kultur torde inte förbigå ens en blind höna.
“Jag är mer intresserad av sprickorna i muren än dessa tvärsäkra påståenden”
Ja, du har ju full frihet att navelskåda efter “sprickor i muren” hur mkt du vill. Under tiden får resten av Sveriges befolkning ta konsekvenserna och sopa upp spillrorna av denna makalöst misslyckade och förljugna massinvandring. Hoppas du kan presentera dina slutsatser i en akademisk avhandling som är till din fulla belåtenhet!
Detta jävla teoretiserande och akademiserande om frågor som är livsviktiga, inte minst för Malmös befolkning, idag.
LikeLike
kommer osökt att tänka på begreppet knapsu, om det är bekant?
LikeLike
Visst ja -“Populärmusiken i Vittul” gav ju ett annat perspektiv på det här med manligheten.
Dexter är lite för angelägen om att spika upp sina teser – läs artikeln och återkom gärna med tankar om den. Frågan om manlig initiering och förakt för svaghet är inte ny. Kanske behöver vi en teori för att sätta ord på problemen…
LikeLike
Jodå, jag har visst läst artikeln och om frågan är huruvida de arabiska ungdomarna ska välja mellan nyliberal mansroll i grundskolestappning, dragning till i princip samma teser i form av socialtant som serverar saft & bullar eller muslimskt machioideal, så torde detta redan vara besvarat av händelsernas utveckling.
Jag är uppriktigt ledsen för att dessa TESER, som råkar bekräftas av faktum, till den milda grad upprör den upptagna teoretiserande intelligentian. Låt oss hoppas att era döttrar/söner inte härnest hamnar på UMAS medan den akademiska debatten fortfarande pågår.
LikeLike
Jag förstår att du gärna vill se någon form av handling – men är ditt motstånd mot analys verkligen så fullständigt?
Jag utbildar lärare och vill gärna tro att det finns en del intressanta skillnader i skolans värld som kan spela stor roll för hur ungdomarna klarar av att bli en del av samhället. det finns inga enkla lösningar men jag tycker att din polariserande beskrivning av vilka alternativ som föreligger är väl retoriska. Det måste finnas fler val.
Men i din värld har tydligen alla tåg redan gått?
LikeLike
Ja du – Vilken diskussion? Jag är med och läser. Anne-Marie
LikeLike
Nädå, här finns inget motstånd mot analys överhuvudtaget och tågen står kvar på perrongen förutsatt att ngn kan övertyga mig
Jag råkar däremot tro att skolan inte har speciellt stor chans att vända de värderingar som föräldrar/privat umgängeskrets står för och låter gå i arv till sina barn. Varken i postiv eller negativ riktning, vad än utgångspunkten må vara.
LikeLike
OK – det är en ståndpunkt som jag känner igen och respekterar. På femtitalet talade vi om det sociala arvet och ofta var det en ganska pessimistisk syn på barns förmåga att bryta loss från sina föräldrars klasstillhörighet.
De följande decennierna bevisade att det fanns utrymme för en viss social rörlighet även inom ett klassamhälle – men jag håller med dig. Det är svårare att bryta mönster än många tror och rekrytering till högre utbildning är förbluffande bunden till föräldrars bakgrund.
Samtidigt möter jag dagligen blivande lärare som enligt din analys inte borde vara där de är. Många invandrarstudenter är starkt besjälade av att vissa sin förmåga att bryta mot de negativa förväntningar som finns inom alla grupper.
Din bild av invandrare som en homogen grupp bortom samhällelig påverkan är lite skrämmande för mig. I Teori och praktik finns en artikel som handlar om familjen Carlboms forskning – antropologisk metod innebär att verkligen ta del av de studerades verklighet. Om det är akademism så är jag akademisk.
LikeLike