LR och Metta Fjelkner fortsätter sin kampanj för att staten ska ta över skolan. I DN presenteras en undersökning som beskriver glappet mellan folket och politikerna utifrån en enkät med 3000 deltagare.
Jag, som är notoriskt misstänksam mot den här formen av kartläggningar, hade gärna velat se frågorna innan jag kommenterar Fjelkners slutsatser. Det luktar beställningsarbete och folkets längtan efter statlig styrning är svårförklarad.
Även om lågkonjunkturen kommer att skapa en hel del obehagliga nedskärningar är det svårt att se staten som frälsare när det gäller att garantera kvalitet. Vilket välskött statligt företag är det som visionen hämtar kraft ur? Posten? Televerket? SJ? Vattenfall? För det kan väl inte vara en hemlig längtan att skolan ska genomlida samma utveckling som Försvaret?
Att Systembolaget och Svenska spel fungerar hjälpligt handlar väl mer om monopol än kvalificerad ledning.
En mer komplicerad fråga är hur tillsynen skulle skötas. Att staten kontrollerar sig själv känns inte särskilt pålitligt.
Det enda sättet att uppnå den form av likvärdighet som Fjelkner & co eftersträvar är hårdare styrning och detaljreglering av såväl undervisning som resurser. Jag ser framför mig en byråkrati där hälften av de anställda kontrollerar den andra halvan. En klassisk modell som de flesta länder tog farväl av 1989…
Tysta tankar 
Frågorna ligger i slutet på rapporten:
Click to access Åsikter%20om%20skolan%20en%20väljarundersökning.pdf
LikeLike
Jag har sedan länge drivit tesen om en statlig skola som den enda långsiktiga lösningen.
Dessutom med en helt egen skolriksdag där partipolitiker endast har
15 % rösträtt. Resten av ledamöterna kommer från samhällets hela tvärsnitt (inklusive det manliga teknikerkåren som nu fullständigt är utmobbad från skolans värld)
Dessutom har lärarna grov sett dubbel månadslön mot nuläget.
Kommunaliseringen var kunskapsbegreppets totala kapitulation.
(inte kan väl en lärare få ha högre status än den lägste chefstjänstemannen i kommunhuset)
Friskolorna det första steget mot det indiska kastväsendet.
Kontrollen sköts naturligtvis av en parallell inspektionsmyndighet.
Just nu lever i en gigantisk soppa med blandning av jante och luftslott.
Kunskapsideal är något helt annat.
LikeLike
Tack Miroslaw!
Jag är nyfiken på den här parallella skolriksdagen. Det låter ganska komplicerat med den typen av representativitet – skulle den bygga på statistiska kategorier (Ålder, yrken osv…) och inte politiska ställningstaganden?
En sådan avpolitiserad församling tror jag riskerar att bli ganska konservativ, men jag har inte tänkt färdigt. Kanske är jag fast i den visionära retoriken som ser skolan som en spjutspets mot framtiden.
LikeLike
Kunskap är kunskap.
Det har inget med politik att göra.
Det är när man blandar dessa som kökkenmöddingen uppkommer.
Eller relativismen om du så vill.
Detta har pågått hela mitt vuxna liv. Ett enda långt politiskt käbbel.
Men om man vill att kunskap skall sammanblandas med ideologi och religiösa föreställningar så skall man naturligtvis inte följa mina idéer.
I vart fall är det stora problemet som jag ser det att skolan i hög grad lever sitt eget liv med ett mycket tydligt filter till den yrkesverklighet som finns utanför. Detta känner jag ständigt när jag både som yrkesperson och som förälder möter skolans värld. Det finns en tidvis genant instängdhet.
Detta märker jag allra tydligast inom de ämnesområden som jag är mest kunnig i. Just dessa ämnen är dessutom grundskolan katastrofalt dålig på.
Självklart skulle en skolriksdag kunna bestå av en mix av personer från samhällets tvärsnitt: industri, läkare, sjuksköterskor, tekniker, forskare, byråkrater, fackförening, jurister, journalister, politiker mmmmmm.
Politiker är i dagens samhälle att beteckna som broilers som i hög grad tappat kontakten med fundamentet.
Kunskapen är alldeles för viktig för vårt välstånd.
Jag kan garantera att om vi gjorde en stor undersökning bland Sveriges tekniker, naturvetare, industrimänniskor så hittar vi inte många som tycker att grundskolan gör ett bra arbete inom de områden som skall bygga basen för ett framtida välstånd. Det vet jag eftersom jag frågat och diskuterat med många om detta.
Men som skolan nu fungerar är det som en mental vägg för människor som ser detta. Det är andra typer av människor som styr den svenska grundskolan. Människor som inte ens förstår vad man menar när man pratar om detta.
LikeLike
Jag försöker förstå hur den här styrningsmodellen skulle se ut?. Är det inte så att olika yrkesgrupper skulle kunna driva sina egna modeller för utbildning?
Anders representerar en stark och historiskt sett högljudd grupp som ofta har gjort anspråk på tolkningsföreträde när det gäller att förklara den svenska succén. Kanske har han rätt och att framtiden är beroende av naturvetenskaplig uppryckning – för mig påminner det lite om den s.k. Sputnikchocken på 50-talet i USA då landet fick skrämselhicka av att vSovjet kunde skicka upp raketer- Kanske en nödvändig reaktion, men inte helt rationell.
Min position är mer kluven – jag anar att det går att se mig som en representant för den där mentala väggen.
LikeLike
Mats
Du måste väl se att det finns en ordning eller en hierarki för vårt välstånd. I botten finns jordbruket och skogsbruket. Ovan på detta de produktproducerade samhället. Det är det sista som möjliggjort existensen av samtal som detta och möjligheten att för många att använda tiden för lek och filosofi. Hela Kultursektorn inklusive alla romantiska postmodernister är lika beroende som alla andra. Vi sitter alla i samma båt fast vissa inte vill acceptera.
Vi får inte lätta så mycket från verkligheten att vi inte förstår att det är det produktproducerande “skiktet” som historiskt och i all framtid är förutsättningen för alla kulturer ovan jordbruk och hantverkssamhället.
Både du och jag (som teknisk konsult) och en mycket stor del av samhällets medborgare lever och existerar i våra yrken pga det tekniska produktionsamhället.
Ordet produkt står i detta sammanhang inte enbart för sådant som det kroppsligen går att ta i utan i lika hög grad intellektuella tjänster som samhället och individer är beredda att betala för.
Exportindustrin och andra exporttjänster är helt fundamentala för vår välfärd.
Om du och andra inom skolans värld inte fullt ut accepterat och förstått detta så har vi ett gigantiskt pedagogiskt problem och till slut ett problem som yttrar sig i långt värre konsekvenser än de pedagogiska.
Jag har ärligt talat mött väldigt många lärare i skolan som inte ett ögonblick verkar ha tänkt på detta. Skolan har för dom ett annat syfte än att “skaffa mat”.
Den rådande lågkonjunkturen orsakad av ekonomimens spel och dubbelkultur borde kunna leda till att några fler ser sambanden.
Som jag ser det har vi att välja på det “nyliberala” ekonomisamhället eller det mer sansade teknikersamhället där kunskapen står i första rummet istället för “pokerkulturen” med dess garanterade utslagningsmekanismer.
Jag förstår inte att du kan vara kluven. Alla människor behöver mat och tak över huvudet.
Fortsätter den svenska mobbingen av teknikskapandet så så har vi inte många årtionden kvar innan detta blir ett verkligt problem för fler än några få.
Det räcker för ögonblicket att ta båten över till Riga och hyra en bil och köra några mil runt för att få se och höra.
Vi är många tekniker och ingenjörer som är djup oroliga för Sveriges framtid. Många fikaraster går åt till att prata om detta.
Mats: Det är en äkta oro. Sveriges produktproducerande företag köps upp av finnar, tyskar, japaner, kineser, koreaner.
Svenskarna spelar hellre på börsen. Det är liksom “ballare”.
LikeLike
Min klyvnad (kluvenhet) är av mer personlig art. Jag gick naturvetenskapligt gymnasium på 70-talet. Min far, bror och syster var ingenjörer så jag har inga problem att förstå lockelsen och kraften som finns i den världen.
Jag har jobbat med små barn och omsorg i 25 år och känner en lojalitet med en sektor som ibland betraktas som tärande och onyttig.
Jag har även vaga kopplingar till kultursektor och jobbat med bl.a. musik, litteratur och film.
Just nu är jag en bekymrad del av en skolvärld som förändrats snabbt och vi är i stora delar överens om allvaret i naturvetenskapliga ämnen har tappat kvalitet. Det största problemet kanske är att det är så få som söker och att ämnen betraktas med misstänksamhet av många.
Det kan vara ett pedagogiskt misslyckande (tråkiga böcker och traditionella metoder) men det kan också vara en konsekvens av allmän dekadans där ingen vill anstränga sig. Som lärare vill jag gärna tro att det finns utrymme för alternativa sätt att närma mig kunskapsfältet – och jag möter många entusiaster som menar att just matematikämnet är fånget i sin formalistiska tradition.
Jag diskuterar gärna idéer för att locka dina kafferumskompisar till skolan – men jag är inte säker på att jag kan lova högre löner för just denna grupp än för andra grupper. Annat än den där marknadsekonomiska aspekten och där kanske det finns utrymme för lyckade förhandlingar?
Jag tror inte att börsen är så ball idag
LikeLike
Mats
Nu tillhör jag dom som anser att dagis, förskola och skola är något jätteviktigt. (Dessutom kultur. Men när kulturen tappar fotfästet i den verkliga verkligheten brukar min lucka stängas)
Och att din yrkesroll skulle ha låg status får helt enkelt inte existera.
Skolan är fundamentet för välstånd och en fungerande jämlikhet.
Men det hindrar inte mig från att ha upptäckt att skolan av någon anledning “mobbar” vissa av de kunskaper som skapar en ekonomisk grund för den goda skolans/samhällets fortsättning.
Det är således ett komplext återkopplingssystem där allt är i ett ständigt beroende. Men återkopplingssystemet är av någon anledning en aning trasigt i vår nuvarande tidsanda.
Därav mina funderingar och tankar om en separat skolriksdag som skulle kunna bilda grund för ett mer funktionellt återkopplingssystem.
Bara för att kretsloppet kan snurra på i positiva spiraler. (För att göra en liknelse med den nuvarande klimatkrisen.)
LikeLike
Kanske, kanske, kanske är det en ledningsfråga och då är ditt förslag rätt väg. Den här mobbningstendensen känner jag inte helt igen – i skolan möter jag i stället ett matematikämne som har oförklarligt hög status bland barn och föräldrar just pga ämnets historiska tyngd (och nationalekonomiska mystik???)
En historia från skolvärlden:
En rektor vände upp och ner på enhögstadieskola och skapade arbetslag samt tematiska block. Han fick frågan från en annan rektor hur han hade lyckats med det omöjliga?
– Det är inga problem. Jag är matematiklärare – vi har hög status och lärarna lyder mig…
Så om jag svarar snorkigt kanske det beror på att jag är trött på denna dryghet som en del av de naturvetenskapliga ämnenas företrädare utstrålar. Det kanske finns nyanser mellan dryg och självmedveten som behöver utvecklas?
Ungefär samma gäller manliga lärare….
LikeLike
Mats
Det du beskriver är inget som jag blir glad att höra. Snobbism är parallellt med grandiositet en av människans sämsta sidor.
Men detta får inte utgöra grund för ogilla de kunskaper som finns bakom snobbarna. Då biter man sig i foten. Det är just därför jag så nogsamt vill skilja på kunskap och politik.
Jag tycker att matten och fysiken är klart eftersatt i dagens grundskola. Mina tre barn har de senaste åren passerat dessa nivåer i grundskolan.
Tråkiga och dåliga böcker och sömniga kvinnliga lärare har jag mött. Tyvärr. Dessutom har man tagit bort mängder av fundamental kunskap sedan jag gick på 70 talet.
Exempel: På en fysiklektion fick min klass 1970 riva och skruva ihop en mopedmotor med en jublande glad fysiklärare i klassrummet. Efter denna lektion fanns det ingen som inte begrep hur en förbränningsmotor fungerade. (Mina barn fick inte ens läsa om hur en förbränningsmotor fungerade när de gick på högstadiet)
Nu är inte min stora käpphäst matte och fysik. Det är den totala avsaknaden av ämnet teknik. Ett ämne som i min världsbild är lika stort som samhällskunskapen och som innehåller allt från kunskaper i enkel mekanik,elektronik, digitalteknik, industriteknik, logistik, tillverkning, lagar,patent, teknikhistoria mm mm. Trä o metallslöjden som härstammar ur ett gammalt samhälle kan upplösas och istället ombildas som en del i ämnet teknik. Delar av engelskan, samhällskunskapen, historia går in i ämnet teknik.
Dvs ett riktigt stort ämne som skapar en världsbild och en möjlig identifikation. I ämnet teknik ingår då också kunskapen om hur ett modernt samhälle fungerar med industrialismen som ett fundament för de moderna välståndet.
PS! Tyder inte snobbism i grunden på dålig självkänsla. DS
LikeLike
Tack för roliga och inspirerande exempel – vi kunde nog inte vara mer överens!
LikeLike