Min antiintellektuella men romantiska period

Vi diskuterar vilken typ av böcker studenter ska möta på en högskola och en snabbtitt på kursplaner gör mig en aning nedstämd. Litteraturlistorna innehåller få intellektuella utmaningar och det är sällan böckerna verkligen griper tag och aktiverar studenternas erfarenheter. Jag behöver återerövra min tror på böcker som kunskapsväg.

Facklitteratur är alltså inte särskilt lockande just nu, men å andra sidan vet jag inte i vilken ända av min skönlitterära bokhög jag ska börja. Är det någon som kan ge mig ett råd?

karlek

8 thoughts on “Min antiintellektuella men romantiska period

  1. Nu är ju inte jag student på din utbildning… men “I karusellens vindar” känns som om den borde kunna inspirera till matematikdidaktik… Jag tänker att den inspirerar i hastighetsberäkningar, höjder, kanske även en och annan klurig uppgift om centrfugalkraft och annat… Kanske även “Ett oslagbart par” … den kan vara underlag för de som ska undervisa i de lägre åldrarna och behöver förstå hur viktig just parbildningen är i barnens matematiska utveckling.. 😉 Annars låter: “Världens sexigaste man” som något jag skulle vilja somna med…

    😉

    Like

  2. Jag tycker att Peter Pohls böcker inspirerar till både det ena och det andra I alla fall värdegrunds diskussioner om hur det kan vara i skolan, hur det kan vara att möta barn i sorg eller hur man bemöter barns kunskapande kanske. Det tycker jag allt, om man nu diskuterar skönlitteratur. Vad gäller facklitteratur, vill du ha tips? Är det det du menar? Eller är det inte?

    Like

  3. Jag är nog mest boktrött – men Peter Pohl har jag inte läst och försöker rädda mig till någon form av läslust genom skönlitteratur.

    Facklitteraturen anfaller mig från alla håll…

    Like

  4. åh läs då Janne min vän som första bok och gå sedan vidare på böckerna om Anette och jag saknar dig jag saknar dig. Eller välj de andra kanske. Men jag älskar Janne min vän, den är fin.

    Like

Leave a reply to Lenox Cancel reply