Jag är bekymrad över näringslivets chefer. Inte så mycket över deras girighet och brist på moral – där har jag inga illusioner. Nej för mig handlar det mer om en oro över deras bristande språkkänsla. Svd
Christer Elmehagen berättar nu för SvD Näringsliv att han i december förra året flyttade 33 miljoner kronor från en sparform till en annan i AMF Pension. Därmed slapp han det återtag av pensionspengar som drabbade fler än tre miljoner sparare i bolaget.
Ordet “klantig” betyder för mig att vara lite fumlig och och ouppmärksam – ungefär som farbror Melker i Saltkråkan. Att skjuta svenska folkets förtroende för pensionssparande i sank genom brutal egoism är någonting annat.
Tysta tankar 
Han har inte bristande språkkänsla; han försöker komma billigt undan. Och sen kör han med besvärjelsen “punkt slut”. Vad som irriterar mig är att den som intervjuade honom inte kör med lite tuffare tag – t ex frågar om det inte snarare är ohederligt än klantigt, eller om det här inte är en typisk insidergrej. Men journalister verkar vara lite mesiga överlag. Inte dom på Uppdrag granskning dock.
LikeLike
Jag håller med – utan alla andra jämförelser undrar jag vad Josef Fritzls advokat hade sagt om Josef hade framfört åsikten:
– Ich bin ein bisschen “klantig” gewesen. Das ist das!
Lite klädsam ånger skulle man kunna förvänta sig…
LikeLike
Jag tror det föreligger ett missförstånd. Klantigheten består i det faktum att han genomförde det hela på ett så oskickligt sätt att det upptäcktes och drogs fram i ljuset. Han var lite charmerande klumpig i utförandet, helt enkelt, själva beteendet som sådant ser han, av uttalandet att döma, inget fel i.
LikeLike
Ja det är frågan vilket som är värst….
LikeLike