Jag brukar berömma mig över att ha en stabil könsroll och att jag just utifrån denna säkra grund kan experimentera med min eventuella manlighet. Själva rörligheten bygger på att jag har en hyfsat klar bild av tillhörighet och jag då vågar riskera att framstå som omanlig utan att förlora mig själv. Efter 25 år i förskolan biter liksom inte de enklaste påhoppen och jag behöver inte spöka ut mig i cowboyhattar och boots för att känna mig trygg.
Men jag blev lite skakad när familjens senaste loppisfynd visade sig vara ett “damskrivbord” i stringstil!
Jag undrar lite över vad det är för blogginlägg som kommer att skrivas vid detta? Om du upptäcker en svajig tendens får du gärna meddela mig på ett diskret sätt. Eller väldigt öppet.
Se exempel på damskrivbord här
Jag vill se ditt skrivbord… skrattar Anne-Marie
LikeLike
Det är faktiskt riktigt stiligt i femtitalsstil och jag är motvilligt väldigt förtjust i det.
En dag kommer det nog att förekomma på bild…
LikeLike