Jag och mina illusioner – ett lågvattenmärke

lagvatten

Filmen med tanten som klippte till Mercedesen med handväska är en reklamfilm för IKEA.

Det känns hårt att erkänna hur lurad jag blev – antagligen handlar det om mitt desperata behov av goda sagor där ondskan besegras av den lilla människan.

Sydsvenskan avslöjar och jag sjunker djupare ner i cynismen.

5 thoughts on “Jag och mina illusioner – ett lågvattenmärke

  1. Haha, så himla roligt. Jag älskar den filmen. Så är tanten från Malmö. 🙂 Det blir bara bättre och bättre.

    Group hug till tanten, regissörerna, alla andra medverkande och till Malmö.

    Like

  2. Kan inte säga att det känns på nåt särskilt vis att den var regisserad. Tyckte den var kul hur som helst. Fast visst hoppades jag också.
    Sol på dej Mats!

    Like

  3. Fast det var väl egentligen ganska uppenbart att det var en “tillverkad” film? Som den där jätteobehagliga med killen som blir överkörd (här är den) – det var också en reklamfilm (för trafiksäkerhet eller nåt), men det tog ett tag innan jag fattade det…

    Like

  4. Usch – den var verkligen obehaglig och jag vill inte veta hur de gjorde.

    Jag saknar tiden före datoranimationer. Nu är allt ett gungfly och tillit bara för loosers.

    Like

  5. Hehe.. jag trodde också det var på riktigt när jag såg filmen med gumman. Tyckte den var klockren då, blev lite besviken när jag läste att den var arrangerad! Men den är bra ändå!

    Like

Leave a reply to Janne Cancel reply