Jag försöker få perspektiv på mitt liv. Jobb och jul, blogg och mat, vänner och familj. Det är nu som bitarna ska falla på plats och jag ska förstå vad det är som är viktigt i livet. Kanske är det att överdriva förhoppningarna på julen? Nu är i alla fall granen klädd och brunkålen i ugnen.
Vi skrattar åt en familj som putsar julgranskulorna innan de hängs upp i granen. När jag ser bilden nedan förstår jag varför. All självreflektion kanske är självbedrägeri och illusionsmakeri – men jag tror att det finns någon form av sanning i speglingen. Bakom hinnan och förvrängningen anar jag konturerna av någon som skulle kunna vara jag…
Hmmm… funderar på att ha en pretentiös vecka och gräva ner mig i epistemologins och ontologins mysterier? (och inser att det är att bjuda in till kommentaren: Det har du alltid!)
Tysta tankar 
Så gossigt det ser ut där ute i leran. Fattar inte vad det är du ska gräva ner dej i men det kan vi ta en annan gång. Puss på er alla och ha det supergött.
KRAM Soffie
LikeLike
Ja du, ledig tid är tid för djupa tankar…och eftersom du har en blogg så är det inte alltid tysta tankar… 😉
Ha en trevlig julhelg!
LikeLike
Tack – jag kanske borde mjuka upp namnet
“Tystlåtna tankar”?
“Mesigt mummel”?
Det tål att tänka på!
LikeLike
I morgonrock? 😉
LikeLike
Nåja – det är min trendiga kofta. Men jag skulle hellre vara excentrisk greve i morgonrock och smala ben!
LikeLike
Hi hi – julen lockar fram något inom oss – och synliggör somligt… du gör dig i din julkula… siar om framtiden … för oss alla förmedlar du något – tysta tankar… nja… man hör inte rösten, men texten är högljudd då jag läser den. Men jag älskar din blogg… Anne-Marie
LikeLike