Grön tankehärdsmälta

Jag fick en inbjudan som skrämmer mig:

Vad är en bra lärare?
Spelar det någon roll att lärarna är mindre begåvade än förut?

De som väljer att bli lärare idag har lägre betyg, sämre ledaregenskaper och sämre kognitiv förmåga än de hade för 15 år sedan. Nedgången i kognitiv förmåga missgynnar starka elever medan nedgången i ledarskapsförmåga missgynnar svaga. Ny forskningsrapport visar att matchningen mellan elev och lärare är mycket viktig för att uppnå goda resultat i skolan.

FORES bjuder in till seminarium där fil dr Jonas Vlachos presenterar IFAU-rapporten Hur lärares förmågor påverkar elevers studieresultat. Sigbrit Franke, utredare av förslaget till ny lärarutbildning, kommenterar rapporten. Medverkar gör också Metta Fjelkner, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund, och representant från utbildningsdepartementet. Moderator är Martin Ådahl, chef för FORES – Den gröna och liberala tankesmedjan. Rapporten finns tillgänglig på http://www.ifau.se från och med den 27 nov.

Efter en sådan inledning är det bara att skamset smyga sig undan och be till gudarna om att inte bli innefattad i de grova generaliseringarna och skamlösa förenklingarna.

Jag utgår från att undersökningen gäller de som nu söker till utbildningen i förhållande till de som sökte för femton år sedan och inte som det står i texten: En jämförelse med deras förmåga för 15 år – en sådan försämring av status hade varit intresseväckande och det vore verkligen skräckinjagande om den sjunkit så mycket.

Jag tycker fortfarande att ett rejält syftningsfel är den högsta formen av underhållning – särskilt när det kommer från dem som oroar sig för skolans bildning.

Fjelkner och Franke tycks trivas bra bland dessa oblyga elitister – nu återstår att se hur hållningen gestaltar sig i den lärarutbildningsutredning som Franke presenterar den 3/12.

4 thoughts on “Grön tankehärdsmälta

  1. Det här är en intressant fråga tycker jag. Det vore spännande att få se en undersökning som kollar om det finns ett samband mellan “bra lärare” och höga antagningsbetyg till lärarutbildningen, respektive “dålig lärare” och låga antagningsbetyg.

    Det borde gå att finna ut om man först letar rätt på de lärare som har de högsta betygen att bli antagna på och sedan går ut till deras elever + föräldrar och låter dem värdera lärarens arbete. Och sedan tvärtom alltså letar upp de lärare som kom in på de allra lägsta betygen. Det ger som vanligt inte hela sanningen men kan ändå ge en fingervisning.

    Like

  2. Pingback: Jag försöker … men vreden låter sig icke stillas « metabolism

  3. Du kan väl alltid håna dem för deras dåliga språkbehandling – allvarligt talat är det tufft för nya lärare och lärarstudenter att mötas av fackliga företrädare som inte tror medlemmarnas kapacitet. Jag är trött på den här nostalgin och bekymrad över försöken att vetenskapliggöra den.

    Det finns fler dimensioner i läraryrket än kognitiv förmåga – hur de nu mäter det…

    Jag ser fram emot en initierad rapport!

    Like

Leave a comment