Genusperspektiv och kroppsräkning

Maria Abrahamsson beskriver Bo Rothsteins försök att skoja med statens ambition att kombinera queerteorier och gammal fin kroppsräkning.

Länk

Men möjligen går Rothstein för långt när han sedan beklagar att han inte heller kan svara på FAS ­fråga om hans medarbetares ­ålder eftersom den i konsekvensens namn också bör betraktas som en social konstruktion.

Jag är nog mer nyfiken på hur den nyironiske gamle studentmarxisten ser på frågan om studenternas klasstillhörighet. Är det en fråga som är möjlig att undersöka? Är den relevant? Eller är det också enbart “en social konstruktion”?

8 thoughts on “Genusperspektiv och kroppsräkning

  1. GENUSPERSPEKTIV INOM RÄDDNINGSTJÄNSTEN

    Inkvotering av kvinnliga brandpersoner (förr kallade ”brandmän”) anses f.n. vara ett av Räddningsverkets viktigaste åtaganden. Någon regering, troligen den förra, har ålagt verket att medelst en ökning (ev. tvångsrekrytering) av kvinnor till brandsoldater öka inte effektiviteten utan JÄMSTÄLLDHETEN inom brandkåren. Målet är naturligtvis ”minst hälften kvinnor” i alla funktioner.

    Ett propagandaprogram i Sveriges radio (13/10) sammanfattas så här på P1:s hemsida:

    ”FLER KVINNLIGA BRANDMÄN
    Räddningsverket satsar nu på att få landets räddningstjänster att anställa fler kvinnor i utryckningstjänst. Jens Möller har träffat Elisabeth Söderström. För fem år sen blev hon heltidsanställd brandman i Alingsås. Hör reportaget och hör även Anders Axelsson på Räddningsverket, som just fått ansvaret för att utforma en ny nationell handlingsplan för ökad jämställdhet inom räddningstjänsten.” Programledare: Jörgen Huitfeldt.

    I programmet understryks, hur få manliga förebilder, som småflickor egentligen möter i bilderböcker, sagor osv. Visserligen har antalet lesbiska deckarhjältinnor ökat på senare år, men i stort sett är tillståndet inom den vuxna konst- och litteraturvärlden, i modetidningar osv., om möjligt ännu värre. Tänk bara på Zorns kullor! Men här är i alla fall en målning i den goda, statsfeministiska jämställdhetens tjänst:

    http://www.malmgrenpaintings.se/adoration_of_the_delsida.htm

    Ta väl vara på denna föredömliga bild!

    Like

  2. Vi har genuspolitik upphöjt till ideologi via Genuspolitiska sekretariatet som hanterar alla anslag till “genusforskningen” detta är en trojansk häst för att undvika verklig vetenskap på området- ideologiproduktion kallas det och sköttes på liknande sätt i gamla sovjet där m,an också hade samma typ av uppbygglig normerande arbetarkonst… Nu används detta som ern kil in i våra myndigheter o försvarssystem . Räddningsverket har ju slagits ihop med Krisberedskapsmyndighet o psykförsvar… Dessutom har vi snart kvinnliga civilpoliser som ska agera honeytraps i klassisk agentanda som en laglig brottsprovokation mot alla ickepolitiskt korrekta män som håller kvinnor med dyra vanor. Personligen är jag hellre en kvinna som blir räddad av en stark brandman än brinner inne för att de ska uppfylla symboliska kvotmål. Dessutom kanske politiseringen av våra myndigheter kommer leda till att de inte vill rädda kvinnor som inte stödjer den nuvarande genuspolitiken. En rabiattant på genuspol sekretariatet sa ju till reportern för filmen om “män är djur!” att hon inte skulle räkna med kvinnojourernas hjälp om hon offentliggjorde hur de agerat som en myndighet och omhändertagit en flicka på eget bevåg. Kan inte denna regering annulera den förra regeringens dekretpolitik. Snälla! Dessutom villjag ha verklig genusvetenskaplig forskning som i andra länder där anslag ges direkt till universitet och söks i konkurrens inom akademin. BANG forever!

    Like

  3. Jo kanske – personligen tycker jag nog att ROKS har fått lida tillräckligt för det där uttalandet. Det börjar bli lite tjatigt att älta den oförrätten.

    Varför tror du att akademin skulle vara mindre politiserad?

    Like

  4. Marxismen är lika mycket en social konstruktion ja. Men etablerad sådan sedan många år så den behöver inte utstå någon vidare kritik direkt.

    Den feministiska vetenskapteoretiska kritiken har verkligen varit nyttig för vetenskapen som tagt stora kliv både epistemologiskt och metodologiskt. Så typiskt att feministhatare skriver anonymt btw, fegt.

    Rotstein svarar förresten på min blogg om sitt omtalade mejl till FAS.

    Like

  5. Njau… jag vet inte vart det leder att avfärda (eller beskriva) även teorier som sociala konstruktioner. Frågan var snarare huruvida beskrivningen av människor som tillhörande viss klass ger någon form av viktig information,

    Problemet med sådana här kategoriseringar är väl att de i viss mån bidrar till ett särskiljande man-kvinna, svensk-invandrare, arbetare-tjänsteman och att denna uppdelning alltid är reduktionistisk. Skillnaden förstås som betydelsebärande.

    Huruvida den dessutom är normaliserande är kanske en större fråga.

    Hur menar du “Den feministiska vetenskapteoretiska kritiken har verkligen varit nyttig för vetenskapen som tagt stora kliv både epistemologiskt och metodologiskt”? Anser du att hela “vetenskapen” tagit stora kliv p.g.a. feministisk vetenskapsteoretisk kritik. Det är ett ganska storslaget påstående. Vet “vetenskapen” om detta? Vad tänker du på för fält?

    Tack för länken. Diskussionen om individer av tvetydigt kön är säkert intressant men lite vid sidan om Rothsteins skämt med FAS könsfixering.

    Like

  6. Detta klassperspektiv…ja, 68-vänstern har ju lyckats förpesta vårt samhälle med sina galenskaper så länge nu att detta klassperspektiv fått löjliga dimensioner. Att ständigt skylla det ena och det andra problemet på orättvisor baserade på klass blir ju ganska meningslöst; individen har trots det rimligen huvudansvaret för sitt eget liv. Att växa upp i ett “sämre” bostadsområde (vilket f.ö. blir ett ganska löjligt uttryck om vi vänder blicken utåt och studerar de sanna, verkligt livsfarliga gettomiljöerna i t ex Storbritannien och USA jämfört med våra egna problemområden) innebär ju inte att en individ är dömd till ett liv i kriminalitet. Individen kan ta ansvar för sitt liv. I Sverige möjliggör ett bra skolsystem att alla som är redo att anstränga sig kan få en högre utbildning. Resonemanget är bara ännu ett exempel på de strukturorienterade resonemang som av olika skäl vill lyfta bort ansvaret från individen. Konsekvensen blir en evig jakt på väderkvarnar; “det är inte mitt fel att jag är kriminell, det är våldtäktsoffrets fel att jag våldtog henne..” och så vidare…Och så rullar det på. Vaga strukturer beskylls för samhällets orättvisor, istället för att ringa in de sanna problemen.

    Like

  7. Hej Joakim!
    Vem argumenterar du mot?

    Eller är du emot alla förklaringsmodeller för hur sortering sker i samhället? Det är en ganska djärv extremindividualism – men en helt möjlig retorisk position….

    Like

Leave a reply to Petter Niklas Nilsdotter Cancel reply