Jag läser Katia Wagners bok om Alexandramannen och har svårt att få känslan av obehag ur kroppen. 56 åtalspunkter resulterar i tio års fängelse och utvisning för Al Suhairy som enligt domen utgett sig för att vara “Alexandra” och arrangerat möten mellan sig själv och ett stort antal minderåriga flickor.

Boken inleds med flickornas berättelser, som ofta är förvirrande olika. Det handlar inte enbart om svaga och utsatta flickor som mannen har förfört med smicker, löften och kontant betalning. I stället tycks många av flickorna vara ytterst kompetenta när det gäller att styra sina liv, trötta på vardagen och skolan, men utsvultna på bekräftelse och äventyr. När de möter den manipulative förövarens knep tycks de flesta inte ha kunnat värja sig. De vill vara stora och de väljer sexualiteten som väg för att nå dit. Föräldrarnas har ofta varit nöjda med att flickorna inte varit ute och sprungit på nätterna.

I ett avsnitt ger Al Suhairy sin bild av händelserna. Han betonar det affärsmässiga och ser flickornas beslut som uttryck för självständighet. Bakom ordmassorna vibrerar något som jag tolkar som en äkta förvåning. Vad var det som hände när bilden av det frigjorda landet med de lättillgängliga flickorna förvandlades till tio år i fängelse?

Jag försöker läsa boken ur ett föräldraperspektiv och ett lärarperspektiv, men det tar emot att pedagogisera berättelserna. Varje öde har sin egen logik och jag har svårt att hitta generella drag som går att omvandla till regler eller råd. I slutkapitlet tar Katia upp olika modeller för att skydda barnen och lyfter det engelska exemplet som delvis handlar om att informera barn, kvalitetsmärka sajter och spåra upp förövare.

I den bästa av världar finns det trygga mötesplatser som samtidigt inbjuder till spännande kontakter. Undersökningar visar att barn är skickliga på att känna igen och avslöja vuxna som försöker infilterar ungdomssajter och att den överlägset största delen av nättiden sker i slutna rum med vänner. Men en dag är jag trött på vardagen och vill testa mina gränser i skydd av alternativa identiteter. Då tycks de flesta föräldrar vara långt borta och en del kanske väljer att inte vilja veta. Efter Katias bok har det blivit svårare att inte se farorna.

Den 22/4 kl 17.30 föreläser Katia Wagner på Lärarurbildningen i Malmö D131. Gratis.

Läs mer!