Sigbrit Franke lär ha börjat avslöja huvuddragen i den kommande lärarutbildningen. Det blir flera olika lärarexamina. Varje lärosäte får ansöka om rättigheter för respektive examen.

Jag är orolig över att klyftan mellan lärargrupper ökar igen efter några år av kvalificerat brobyggande. Regeringen har tidigare sagt sig vilja satsa på yngre barn och förskollärare men i verkligheten syns den söka lösningarna bakåt i tiden. Möjligheten till dubbla åldersinriktningar har tvingat lärarutbildningarna att tänka efter och verkligen försöka möta kraven på helhetssyn hos pedagogerna. Många nyutbildade studenter med dubbel inriktning rör sig elegant mellan skolans och förskolans världar.

En grupp som det har varit särskilt tyst om är fritidspedagogerna – osynliggjorda och tillbakaträngda med omöjliga arbetsvillkor och låg status. Förhoppningsvis kommer regeringen upptäcka att det är på fritiden som det verkliga lärandet sker. Det skulle vara bra om det fanns några fritidspedagoger kvar den dagen.

Annars vill jag gärna höra mer om vad som är på gång. Mina källor äro en aning grumliga…