Många vänner har upptäckt countrymusiken. Inte bara den hippa outlawtraditionen eller den sene Johnny Cash – nej nu är det dags att ta sig an de tuperade damerna som sjunger om sina svekfulla män på pokerkväll. Reba McEntire gör On my own på ett oemotståndligt sätt. Ilska, saknad och stolthet i systrarnas sällskap – jag tror på det och inser att ordet solidaritet har fått en ny dimension för mig. Sådana kompisar vill jag också ha.
Jag blir betydligt mer berörd av countrysångerskornas klaganden än den kända soulversionen med Patti Labelle som inte har samma dramatik – även om det nästan är olidligt vackert när Michael McDonald kommer in.
Glöm inte Gunnar Wiklund.
LikeLike
Det omslaget vill jag ha… Tänk vad vi mötte en gång i tiden. Så enkelt livet måste ha varit… Faktum är att jag upplever sommarfötterna som går genom gräset… och jag tänker – nu har jag blivit gammal och dramatiserar det idylliska från igår… farligt. Anne-Marie
LikeLike
Det är svårt att inte shoppa konstiga LP-skivor på Österlens loppmarknader. Utan bilderna av idyller – då är vi förlorade.
Är det någon som vet vad som blev av Pia och Roland? Vill vi veta?
LikeLike