I filmen Sven Klangs orkester fälls den klassiska repliken:
– Alla danskar gillar dixie!

Det visar sig inte vara sant och bandet kläms mellan sin dansbandsrepetoar och saxofonistens rebelliska bebopspelande. För några av medlemmarna är musiken viktig och identitetsskapande. För överklasspojken (pianisten) är det bara ett tidsfördriv i väntan på karriären.

Idag åkte jag taxi och väntade mig att få höra den vanliga tröstlösa gröten av “Sveriges bästa blandning” i Mix Megapol. Efter några meter förstod jag att detta inte var en vanlig taxichaufför. Ur högtalarna strömmade Chick Coreas mest uppspräckta jazzfusion med hårdrocksimpulser. Allt spelat med rasande energi och skicklighet.

Min världsbild rämnar. Om taxichaufförer lyssnar på annat än Mix Megapol – vem vet vilka hemligheter som döljer sig i köerna utanför Centralen på fredagskvällarna.

När Mona Sahlin har försökt göra politik över den dolda rasismen som tvingar högutbildade invandrare att köra taxi – då har jag tyckt att hon förenklar problematiken med att översätta utländska examina. Nu hoppar mina fördomar om taxichaufförer upp och biter mig i näsan. Det gör ont men är lite skönt också.