Jag bläddrar försiktigt i en ny bok skriven av 23 professorer med anknytning till förskolan. Det är ett imponerande fredsprojekt att knyta samman olika högskolekulturer och forskningstraditioner i en lärobok.
Är det bara jag som tycker att den pompösa titeln gränsar till det tautologiska?
Kanske mer pleonasm?
Det känns riskabelt att kritisera innehållet när så många namnkunniga personer medverkar och garanterar den akademiska kvaliteten.
Jag gillar omslagsbilden!
Tysta tankar 
Man vet att det är en akademisk produkt när förlaget måste påpeka att professorerna räknas upp i bokstavsordning.
Om författarna
Ingrid Engdahl är universitetslektor i barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och Eva Ärlemalm-Hagsér är universitetslektor i pedagogik vid Mälardalens högskola.
Medverkande professorer är i alfabetisk ordning: Anders Arnqvist, Maj Asplund Carlsson, Eva Björck-Åkesson, Gunilla Dahlberg, Mats Granlund, Gunilla Halldén, Solveig Hägglund, Eva Johansson, Jan-Erik Johansson, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Hillevi Lenz Taguchi, Marita Lindahl, Annica Löfdahl, Sven Persson, Ingrid Pramling Samuelsson, Niklas Pramling, Karin Rönnerman, Lena Rubinstein Reich, Anette Sandberg, Sonja Sheridan, Ingegerd Tallberg Broman, Ann-Christine Vallberg Roth och Pia Williams.
LikeLike
Mångfacetterad simplicitet?
LikeLike
Jag är i princip för alla metaforer. Har man en gång börjat är det svårt att sluta.
LikeLike