En sedelärande historia

Jag är mycket nyfiken på hur Twitter fungerar för myndigheter och företag. Antagligen är det strängt reglerat vilken typ av budskap som ska kommuniceras och det finns ringa utrymme för det personliga tilltalet (som jag menar är Twitters egentliga charm).

Om man dessutom är en myndighet som ska granska andra är misstag extra känsligt – och roligt för oss andra.

Som tur är kom den här dementin snabbt och misstaget lär inte sätta några djupa spår i Inspektionens anseende. Däremot föreställer jag mig att andra myndigheter kan använda det i sin internutbildning för informatörer.

Frågan är om det var ett tekniskt misstag (oj – jag råkade vara inloggad på fel konto???) eller om det faktiskt var en tjänsteman som ville sprida tidningsartikeln?

Leave a comment