Ernst, Joni och julen

Posted on by

Mitt förhållande till julen är kluvet och när Ernst sätter igång med det stora pysslet drabbas jag av svåra flyktdrömmar. Just när programmmet är som odrägligast genomtrevligt spelas den här sången.

Hur tänker de? Vill Ernst (eller ljudläggaren) också ha en egen flod att fly bort på? Sången beskriver en möjlig väg bort från julhysterin – långfärdsskridskor.

12 thoughts on “Ernst, Joni och julen”

  1. Jag kan inte titta på TV4. Hela ansiktet sväller upp av blåblodiga bölder som i en hackande skräckfilm från 72.
    Allt är så obeskrivligt kitshit vidrigt. (Ej felstavat) Det mesta hos Svt går samma väg men bölderna kan fortfarande fixas varje kväll med en halv tub av den numera klassiska IDOMIN.

    Like

    Reply ↓

      • Frugan o jag tittar på Moraus från Orsa o tittar på artister som folk bevisligen gillar men som vi båda lite grovt klassar som Kitshit. Vad är det där inne i hjärnan. Vissa gillar samtidigt som andra bara liiiiider. Ändå är Babsan alldeles trevlig som vanlig helt osminkad gästrikegubbe.

        Like

        Reply ↓

          • Första året var ok med så mycket bättre. Då var det en nyhet. Nu pallar jag inte den extremt upprepande produktionen. Det är som ett dataprogram där man byter huvudet på kroppen.
            Har dom bara en tv-producent för musiktv i storstan.

            Like

          • Än en gång visas människans gåtfulla variation långt bortom fingeravtryckets magiska olikhet. Verkligheten är så obehaglig att årets utgåva finner jag vara ett oändligt lidande.
            Inte en enda artist uppfyller en enda fiber av mina behov. Möjligen undantaget den långa skåningen som jag aldrig förr mött.
            Jag understyrker- fast jag hellre läser din blogg än DN så är bevisligen smaken som baken.
            Jag ser det som ett bevis.

            Like

          • Artister kanske inte finns för att fylla våra behov? Jag tänker att det är mer skepp som glider förbi i natten. Och att vi ibland lyckas lyssna på något som sipprar ut från salongen.

            Samtidigt ropar många “TYCK OM MIG” på ett påträngande sätt. I år har det inte varit lika uppenbart. De backar upp varandra med hantverket i centrum.

            Tittarna är tacksamma att få vara med på festen.

            Like

          • Att Darwin var född engelsman o likaså Jane Austen o PD James är en indikation på varför öbor utslängda i Nordsjön befinner sig så långt före oss själva att begripa livet som ett kammarspel – till och med i en smått jollig scenografi som en tidig 1800 tals “deckare”.
            Alla genusdiskurser mellan 1800-2014 får plats bland blod och vackra klänningar.
            Sånt är skickligt:

            http://www.svt.se/nar-doden-kom-till-pemberley/

            Våra små regissörer har snöat in på nutidens stela föreställningar. http://www.svt.se/bla-ogon/
            Så stelt o förutsägbart att man börjar gäspa efter 2 minuter.

            Like

          • Det där stycket o tolkningen med Joni är så underbart storslaget att jag vid varje lyssning blir alldeles skakig o tårig.
            Vad skall man lyssna på efter detta. Det är bara att trycka på off o sen släcka lampan o somna sött. I morn skall jag gå stavgång på sexan. Stor o stark skall jag bli.

            Like

Leave a comment