7 thoughts on “Familjepolitiken och förskolan

    • Njae – jag har ju arbetat i förskolan sedan 70-talet och försvarat den med näbbar och klor mot alla former av påhopp.

      Det känns lite övermäktigt att diskutera på den där allmänna nivån och jag kanske fegar när jag försöker individualisera – är just den här förskolan bra för det här barnet vid den här tidpunkten?

      Men det är klart att Dahlström sticker in kniven på en väldigt öm punkt och jag anar att en del föräldrar känner sig mycket påhoppade inför anklagelserna att de inte vill ta hand om sina barn. Å andra sidan har samhället definierat sig själv som gott genom att gå in i ett mycket vidsträckt ansvarstagande och jag antar att en del föräldrar tappar i självförtroende när förskolan presenterar sig själv som helt avgörande för barnens framtida skolframgångar…

      Like

      • Det kan jag förstå att du gör. Jag har nyligen börjat intressera mig för det här området, mycket genom att läsa på din blogg, den är tankeväckande. Och som du säger är barn individer, men man kan ju också generalisera. Just det här med anknytningsproblem och när den sociala biten börjar ha betydelse för barn är något jag fått upp ögonen på. Kanske beror det på att jag gillar psykologi som ämne, samt sett hur samhället börjat bli mer mekaniskt i sitt synsätt.

        Like

  1. Artikeln är från 2011 då hon vart så hårt åtgången. Jag trodde först att hon hade vågat krypa ut ur sin gömma.

    Biologi för människan är nog fortfarande lika tabu – i vart fall när det gäller vår hjärna. Vår hjärna har inte genomgått samma evolutionära principer som den övriga kroppen. Hjärnan finns bara. Konstruerad av ett gäng ideologiska socialkonstruktivister som i rakt nedstigande led är kusiner med Gud.

    Like

Leave a comment