Om raser och statistik

Det är ungefär samma dilemma som finns inom genusvetenskapen. Försvinner könsskillnader och stereotypier om vi beslutar oss för att inte prata om dem?

Eller tar de andra utryck?

IMG_9126.JPG

Jag hör nog till dem som gärna vill veta hur det går för olika grupper och lyssnar fascinerat på redogörelsen för hur de gör i England för att följa upp olika invandrargruppers skolframgångar.

16 thoughts on “Om raser och statistik

  1. Det är just det här jag åsyftar med mentala hägringar.

    I den stund det blir ok med kvinnliga präster så försvinner den sk efterlängtade statusen o vips så finns den på en helt annan plats i den mentala himlen.
    I Mozambique är visst höjden av manlig status att sitta på en stol och dricka majsöl medan kvinnor plöjer, odlar, tar hand om djur och barn. Är det ett slutgiltigt mål för den svenska genusdiskursen. Dvs att mannen drönar. Nackdelen är lågt välstånd.

    Like

    • Jag är ju inte så inne på det här med status men måste väl erkänna att det finns en viss historisk dynamik i begreppet. Vad är det som driver människor i olika kulturer och tidsåldrar?

      Like

      • Status är en mänsklig representation av kombinationen av naturlig och sexuell selektion.
        Att Victoria Silvstedt strax skall börja jobba åt Expressen samtidigt som man lägger ned kulturredaktionerna i Malmö och Götet visar enbart att det ständigt pågår en maktkamp mellan olika varianter av sexuella statusarenor. Sen en bit in i 80 – talet har ytan vunnit allt större segrar samtidgt som jag själv blivit alltmer dystopisk.

        Like

      • Status är en mänsklig representation av kombinationen av naturlig och sexuell selektion.
        Att Victoria Silvstedt strax skall börja jobba åt Expressen samtidigt som man lägger ned kulturredaktionerna i Malmö och Götet visar enbart att det ständigt pågår en maktkamp mellan olika varianter av sexuella statusarenor. Sen en bit in i 80 – talet har ytan vunnit allt större segrar samtidigt som jag själv blivit alltmer dystopisk.
        Min naiva hjärna trodde på naturvetenskapens seger över all yta. Men ack så fel jag hade. Ungefär som Hedenius kamp mot den religiösa mytomanin verkar ha varit i stort sett meningslös.

        Like

  2. Bilden av en smältdegel fungerade ju inte fullt ut ens i USA under ett århundrade av stark ekonomisk tillväxt, och idag är den väl rätt övergiven där (den metaforen går ju ut på att de olika etniska kulturerna skall försvagas och ge plats för en ny icke-färgad kultur och sammanhållning, inte på att det ska uppstå ett färgrikt spektrum av olika folkkulturer som folk fortsätter att födas in i och definiera sig utifrån). Och om den inte funkade ‘over there’ (åtminstone inte utan att det uppstod mycket allvarliga konflikter och en seg, öppen rasism), hur ska den då fungera i ett mycket mindre land som Sverige, som inte alls har samma slags ekonomiska dynamik som USA hade på typ 20-talet eller 60-talet?

    Det är en sak att man inte bör använda ras eller etnicitet som hård genetisk förklaring till exempelvis brott, skolresultat eller politiskt våld – men det betyder verkligen inte att om en mängd olika folkgrupper samexisterar i ett land – och gör det med ganska kort varsel – så är det bara frid och fröjd och riskerar inte att leda till sociala konflikter, kriminalitet, ökat svartjobbande etc förrän det dyker upp några isolerade ”hatare” som börjar skapa konflikter där inga fanns. Om du inte kan lita på att dina grannar, eller de människor du ska köpa ett hus av, göra bankaffärer med, de som undervisar dina barn etc, talar samma språk som du eller förstår hur du tänker, att de förstår en del av de bärande normer du (och landets lagar?) kör på, så skapar det i längden våld, misstro och olust, kanske inte i just din hörna, men generellt.

    Det där är en del av orsaken till den långvarigt höga våldskriminaliteten i USA: när folk inte vet om de kan tala med varandra/förstå varandra på ett säkert sätt, eller går omkring med ingrodda uppfattningar om att ”den sortens människor /vita, svarta, homosexuella, japaner etc/ har stulit det vi ägde” blir det närmare att ta till våld direkt. Balkanisering, kan man säga. Något som amerikaner inte gärna talar högt om, men visst är det så.

    Like

    • Lösningen kan inte vara att inte tala.

      Därmed inte sagt att talet i sig innebär en lösning.

      Misstro som livsprincip låter extremt nedbrytande – särskilt om vi arbetar i väldigt idealistiska projekt som skola. Allt handlar ju om tilltro inom pedagogiken!

      Like

      • Jag menar ju inte att man ska bejaka misstro, men det är önskvärt att kunna se orsakerna – och de ser inte likadana ut sedda från t ex ett regeringsdepartments eller Södertörns högskolas horisont som de gör där folk bor i samma stad, när alla i kvarteret tycks känna någon som har blivit misshandlad av ett gäng, haft källarinbrott, fått dålig service på kommunen eller sjukhuset därför att somliga inte kunde lagar och regler, inte ville skriva begripliga dokument -.eller påtagligt föraktade den som kom in och inte riktigt kunde språket. De här slitningarna finns och det lönar sig verkligen inte att förbjuda diskussioner om vad som ska och inte ska bestämmas av någons kultur, etnicitet, “ras” och så vidare.

        (observera att “race” i USA, som svenskar ju ofta jämför med, ofta betyder något delvis annat än s a s “blood race” och genetik: ‘hispanic’ eller ‘black’ handlar ibland mer om kulturell identifikation än om varifrån förfäderna kommit)

        Like

        • Rasbegreppet är nästan outhärdligt komplicerat och infekterat. Och antagligen helt oanvändbart i Sverige.

          I programmet antyddes frivillig kategorisering som ett alternativ – men hotet om tänkbara framtida utrensningar avskräckte.

          Like

          • Den ofrivilliga komiken och den goda viljan gifter sig.

            Till sist handlar det kanske om en grundläggande tro på språket som redskap för att beskriva tillvaron. Då behöver vi alla ord.

            Like

        • Den förra regerijngen föreslog i ett trendigt ögonblick att man skulle giftstämpla själva ordet ras så att det inte ens fick stå i en lag eller ett policydokument: ”diskriminering p g a ras eller religion /m fl/ är förbjudet i Sverige”. Den sortens ordkonstruktivism tror jag inte en sekund på, den leder bara till ännu större exotisering, olust, brist på nyanser – och i slutändan våld.

          Vi får väl se om miljöpartiet försöker återuppliva detta förslag framöver…

          Like

Leave a comment