Alienation i allsångsnation

Länk

Jag ser en repris av programmet och förstår kritiken. Ljud och bild är osynkat, artister och publik är ur fas, ingen hänger med på allsångslåtarna, rapdrottning, jojk, humorgrupp, fioltrams, pojkband – just när jag är på väg att ge upp kommer Björn Skifs in och räddar föreställningen.

Aldrig har jag känt mig äldre. Det är ingen behaglig upplevelse.

20140711-003025-1825327.jpg

9 thoughts on “Alienation i allsångsnation

  1. Hur mycket allsång (från publiken) handlar det egentligen om utom wa-wa-hey och la-la? Det var några år sedan jag såg programmet men jag menar, med t ex Veronica Maggio, Soundtrack of Our Lives eller Mustasch handlar det väl inte så mycket om att Skansenpubliken sjunger med i texterna? Tror till och med att skräckfinnarna Lordi var med nån gång, eller…?

    Like

    • Jag tror att det var ganska många som stakade sig i versen till “varje gång jag ser dig”. Lika komplicerat lät det i “Så klart”.

      Nej det var ingen lyckad kväll på Skansen.

      Like

  2. Stackars dig Mats. För mig som varit borta från Allsången i många år är det åter kul att se den. Dessutom med en kvinna som programledare. TV-temat har väl inte lärt sig sedan de byggde om på Soliden. Dessutom är det nytt programfolk åxå.

    Sedan är det kul att den yngre generationen hittar dit och kan föra traditionen vidare.

    Like

Leave a comment