En dansk journalist ringer upp och frågar vad jag tycker om det här förslaget från Nordiska rådet:
Länk
Nordisk råd vil belønne barnehager og skoler som arbeider med anti-diskriminering og likestilling ved å innføre en form for nordisk kvalitetsmerke for likebehandling. Formålet er å fremme viten om kjønn og likestilling, samt å implementere likestillingspolitikk i utdanningssektoren.
Satu Haapanen fra Nordisk råds medborger- og forbrukerutvalg tok initiativ til forslaget.
- ─ Kvalitetsmerket handler om å sette likebehandling og likestilling på dagsorden, slik at vi gir barn- og unge muligheten til å gjøre reelle individuelle valg uten å bli påvirket av stereotype oppfatninger om hvordan jenter eller gutter skal være, sier Satu Haapanen, fra Nordisk råds medborger- og forbrukerutvalg, som tok initiativ til forslaget.
Kvalitetsmerke målretter likestillingsarbeidet
Rapporter fra Nordisk ministerråd om kjønn og skole i viser at pedagogisk praksis i Norden for ofte preges av at barn møtes ulikt og stereotypt ut fra biologisk kjønn. Blant de mest kjente eksemplene er behandlingen av ”stille piker” og ”bråkete gutter”. Dette vil Nordisk råd endre, derfor foreslår de nå at Nordisk ministerråd innfører en form for nordisk kvalitetsmerke (sertifisering), eller en annen nordisk ordning, som belønner barnehager og skoler som arbeider målrettet med likebehandling og likestilling.
Nordisk råd mener også at det bør lages en kartlegging av kjønnsperspektivet i barnehager og skoler som identifiserer nordiske ressurser og «best practises». Videre mener rådet at initiativet bør bli en del av Nordisk samarbeidsprogram for likestilling i perioden 2015- 2018, og at ordningen bør innarbeides i lærer- og førskolelærer utdanningene.
Jag noterar att man undviker ordet genuspedagogik och använder begreppen likabehandling och “likestilling” (jämställdhet)
Jag länkar till det utförliga förslaget:
Rek_9_2014certifiering
Tysta tankar 
Ett problem med genusdiskussionen i Sverige är att den bygger just på stereotyper. Man diskuterar “mansrollen” (singularis bestämd form) som om det bara fanns en allenarådande norm för hur män ska vara. Denna norm gör man sedan till en karikatyr över manlighet och kritiserar. Man tar extremuttrycken och gör dem allmängiltiga. Här gör man precis tvärt om. Man pratar om att det finns flera uttryckssätt än fina flickor och bråkiga pojkar. En diskussion om “antipluggkultur” som generellt spridd bland pojkar är just ett stereotypt sätt att se på kön. Män aktiva subjekt, ansvariga för sin situation. Kvinnor passiva objekt, alltid styrda av yttre strukturer och ansvarsbefriade. Jag vill påstå att de svenska genusförespråkarna tror sig vara radikala, men är fast i stereotyper de inte ser. Man vill vara normbrytande men ser inte de normer de själva skapar och underhåller.
Skulle man kritisera denna text skulle det vara för att man pratar för mycket om likabehandling på gruppnivå istället för behandling efter individuellt behov. Alla ska behandlas rättvist, men inte nödvändigtvis lika. En distinktion många missar.
LikeLike
Vilket kvalificerat snömos. Kom igen när 50 % av pedagogerna är män. Då kan vi börja diskutera likestilling.
Min pojkighet vart inget annat än hånad av allt kvinnligt pyssel när jag bevistade förskolan. Det var tidigt 60 tal. Vad jag sett har inget i grunden förändrats. Finns det någon förskola med inbyggt garage, endurobana, explosionscentral och helikopterplatta?
LikeLike