Om livets fåfänglighet

Jag försöker bearbeta gårdagens teaterupplevelse och inser att jag är berörd.

Det kanske är hemligheten bakom bra opera – den bryter ner försvaren och gör oss sårbara. Den berömda Gavotten från Manon har ett viktigt och aktuellt budskap.

När jag ser Så mycket bättre och det är Agnes dag är jag helt vidöppen och tycker alla tolkningarna är fantastiska och artisterna underbara. Jag skyller på operans kraft.

 

6 thoughts on “Om livets fåfänglighet

  1. Det är så opera fungerar för oss aficionados, den påverkar oss på ett sätt som en konsert aldrig kan göra. För mig är det så i alla fall. Om jag ser ett antal uppsättningar av samma opera så finner jag att olika uppsättningar ruskar om lika mycket men på olika sätt. Opera är inte bara vacker musik utan också ett oerhört dramatiskt uttrycksmedel.

    Like

  2. Natalie Dessay är briljant både som sångerska och som aktris, på ett sätt som liknar vad Elisabeth Söderström tillförde operan för några årtionden sedan (och naturligtvis borde hon så småningom göra ES’ gamla paradroll Fältmarskalkinnan i Rosenkavaljeren). Hon är en skärpt komedienn också, fast man knappast tror det när man ser henne i sådana här tragiska historier.

    Jag såg henne i “Lucia di Lammermoor” i live/hd från Metropolitan för ett par år sedan – hade hört en del skivor med henne tidigare -. och har knappt missat ett tilfälle att se henne på Kino eller Mezzo sedan dess. Lucia ter sig idag som en närmast arketypisk historia om hederskultur, påtvingade giftermål, mord och vansinne: mycket romantisk och tidstypisk, den bygger på en roman av Walter Scott, men Dessay lyckades göra huvudpersonen fullt verklig och angelägen.

    Like

Leave a comment