Sedan 2008 har Skolverket fått en rad uppdrag med medföljande pengar för att främja jämställdheten i skolväsendet. Trots detta har det inte hänt något positivt när det gäller andelen män i förskolan eller pojkarnas måluppfyllelse i skolan.
Statskontoret ska utvärdera och analysera satsningarna. I uppdraget ingår också att undersöka hur ett urval av förskolor och skolor som INTE tagit del av Skolverkets insatser arbetar för att främja jämställdhet samt redovisa principiella utgångspunkter för hur framtida insatser bör utformas.
Uppdraget ska vara klart senast den 31 mars 2015.
Tänk om vi har fått en jämställdhetsminister som verkligen bryr sig? Jag tror detta är en bra nyhet.
Tysta tankar 
MILJÖTEORETISK KRASCH NR 1
Det kan väl knappast ha undgått någon att svensk skolpolitik under decennier i allt väsentligt har styrts av den socialdemokratiska ideologin med dess miljöteoretiska förankring.
På min hemsida redogöres för miljöteorins status och dess vetenskapliga krasch som betingades av Watson och Cricks upptäckt av DNA mekanismen:
Molecular Structure of Nucleic Acids: A Structure for Deoxyribose Nucleic Acid, an article published 1953 by James D. Watson and Francis Crick in Nature
Det svenska skolhaveriet vid millennieskiftet är en logisk följd av att miljöteorin sattes som skolpolitikens banerförare och fick styra decenniers ”reformer” inom skolan.
Björklunds skolpolitik utgjorde därför ett nödvändigt steg för att komma ifrån de värsta avarterna av det miljöteoretiska synsättet.
Därmed inte sagt att den svenska skolans problem är lösta.
I själva verket representerar den senaste läroplanen LGR11 ett kvardröjande vid en pedagogik, Piagets stadieteori, som väsentligen behandlar genomsnittselevens kognitiva utveckling.
Men som jag påpekat på min hemsida saknar Piagets teori en adekvat differentialpsykologisk modell för två grupper av elever, nämligen de svagbegåvade och de högbegåvade eleverna.
Ett första steg framåt i skoldebatten består därför i att ta del av och acceptera de etablerade fakta som måste utgöra grunden för framtidens skolpolitik. Generellt sett måste skolpolitiken ta hänsyn både till arvsfaktor, miljöfaktorer och interaktionen mellan de två.
Den moderna sociobiologin representerar det vetenskapliga tänkandet att verkligen ta interaktionen mellan arv och miljö på allvar.
Naturligtvis kommer vissa tänkare, miljöteorins eviga drabanter, att försöka värja sig mot de obehagliga fakta som den biologiska , genetiska och sociobiologiska forskningen nu har fräckheten att föra fram i skoldebatten.
Men tåget har gått för miljöteorin – nu krävs ett öppet sinne och en kunskapsbaserad, kritisk debatt av skolpolitiken. De fakta som måste beaktas, skolpolitikens pusselbitar, finns i detalj redovisade på min hemsida
LikeLike