Bilden föreställer orkestern Jazzådé efter en mycket tidig repetition. Det var ovanligt att högstadieungdomar spelade tradjazz på 70-talet. En del av musikerna blev med tiden skickliga och den initierade lär känna igen några kända profiler. Vi andra har haft stor glädje av musiken ändå. Mest minns jag känslan av att alla fick vara med. Alla som kunde ta sig igenom Buddy Boldens blues i F-dur (och hade läst “Dans till svart pipa” av Mezz Mezzrow).

Nu ser jag var inspirationen till bilden kommer ifrån:

Och så här kanske det lät:

Tack Lalla Berthelius för att du delade med dig av bilden.