Jag planerar den naturvetenskapliga kursen för förskollärare.
Ser ni mannen glädje?
Nyckelordet är “händelsekedja”
Jag anar besattheten.
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Jag planerar den naturvetenskapliga kursen för förskollärare.
Ser ni mannen glädje?
Nyckelordet är “händelsekedja”
Jag anar besattheten.
Tysta tankar 
Han överst. Ser du den pojkiga fascinationen i hans agerande.
I varje vuxen man bor en liten pojke.
När skall folk fatta detta enkla fakta.
Förutom detta en extremt bra pedagogisk visning.
Samma grundprincip som finns i hydraulikens fantastiska förmåga.
LikeLike
Jag hade ett projekt i just Goldbergmaskiner med mina natur/teknik-tvåor i höstas. Riktigt lyckat. De fick verkligen använda sin kreativitet.
LikeLike
Ingenting blir sig likt efter detta!
LikeLike
Lite mindre storslaget!
LikeLike
Hmm! Jag börjar bli lite impad av dig Mats. Börjar du omvärdera livets mening.
Kanske skall du skriva en ny avhandling:
“Han som sökte estetik men fann teknik” och börja bejaka Leonardo da Vinci själen i dig.
LikeLike
tack!
Jag har alltid varit en civilingenjör på rymmen (Gick naturvetenskapligt gymnasium). Min far, bror och syster gick den vägen. Jag är det svarta fåret.
LikeLike
Finns det någon genusanalys angående Goldberg maskinernas skapande?
LikeLike
Hmmmm – frågan är väl om konstruktionen fungerar på partnervalsarenan? Jag är inte säker på att alla kvinnor ser attraktionen hos upphovsmännen.
För det är nog ingen djärv gissning att de flesta konstruktörerna är män?
LikeLike
Där har du nog fel. Jag läste för ett tag sedan att nördiga ingenjörer är bland de mer lyckade på partnervalsarenan. Tydligen är ingenjören mer trogen, monogam, plikttrogen, jämställd, snäll mot kvinnor, dessutom “bra att ha killar” när det skall fixas och donas jämfört med många andra manliga arketyper.
Tråkiga möjligen men ändå en långsiktig investering för “honan” och dess avkommor.
Ingenjörer gör inte så mycket väsen av sig och de damer som vill ha sådana herrar skriver inte heller så mycket artiklar i tidningarna. Så dom märks inte heller.
Förutom i svampskogen och andra mer anonyma platser i tillvaron.
Dessutom. Läs det här om du vill få reda på vart pengarna kommer ifrån:
Click to access Export_FB.pdf
sida 2 verkstadsvaror/maskiner är speciellt intressant i jämförelse med den svenska musikexporten med siffran 1.
Maskiner: Va fan är det?
LikeLike
Varför visar de varuexporten i kronor men tjänsteexporten som andelar i ett tårtdiagram? Känns lite äpplen och päron eller är det jag som är fredagstrött?
LikeLike
Jag håller med. Det är inte konsekvent. Jag har lagt en del tid den senaste veckan på att förstå den svenska produktionsekonomin. Det finns massor av dimensioner och nyckeltalen går i varandra huller om buller. Vill du se lite mer så kan du gå in på hemsidan direkt dvs:
http://www.ekonomifakta.se
Men inte ens då blir man ens i närheten av nöjd.
Tex. så saknar jag hur stor del av tjänsteexporten som egentligen är beroende av varuexporten. Jag misstänker att det är en mycket stor del av tjänster som beror av varor.
På samma sätt som jag misstänker att man i turistinkomster även räknar in affärsresenärer som i sin tur är en delmängd av varuexporten.
Ekonomifakta skulle behöva byggas ut i minst 7 flervariabelnivåer innan jag blir nöjd. Det samma gäller på SCB:s hemsida. Det är nästan att jag misstänker att det finns dolda agendor bakom vissa redovisningar.
Man vill inte visa hur vansinnigt beroende vi är av den “förhatliga” varuexporten.
Speciellt Moderaterna älskar att göra ner industrisektorn och med alla tillgängliga medel försöka få oss att tro att vi kan leva på turism, mode och popmusikexport.
Fast musikexporten endast motsvarar 0,6 promille av den totala exporten.
LikeLike
Glömde.
Den totala exporten är ca 1750 miljarder kronor per år.
Av detta är tjänsteexporten runt 500 miljarder och resten varuexport.
Sedan är ju nettoexporten egentligen det mest intressanta och då blir tjänsteexporten vinnare med ca 25 miljarder eftersom tjänsteexport inte kräver speciellt mycket import till skillnad mot varuexportbranschen som ju är beroende av genier jorden runt.
Men om man tar med det faktum att merchandise inräknas i tjänstesektorn (dvs att svensk överklass utnyttjar utländsk underklass i tillverkningen av prylar som svensk överklass säljer vidare utan passage via svensk gräns) så vinner nog ändå varuexporten över tjänsteexportens netto ur ett svenskt arbetslöshetsperspektiv.. (tänk IKEA och inse att Kamprad skickar prylar över klotet vars vinst han sätter in på konton i banker i Mellaneuropa så förstår man vad merchandiseekonomin egentligen är.)
Mitt i allt kostar den svenska skolan exklusive högskola / universitet per år ca 135 miljarder.
Det svenska exportöverskottet är ca 250 miljarder vilket innebär att hela skolväsendet och gissningen hälften? av högskolan betalas av detta överskott.
Beakta att bara att den “tråkiga” maskinexporten motsvarar ca 95 miljarder och musikexporten 1 miljard. (Vilken promotas mest i svensk media och hur tar svensk skola hänsyn till dessa insikter?)
LikeLike
Följ med på tosserundan!
LikeLike
Självklart skall man få åka med i nöjesrundan!!
Men först avskrävs “alltings insikt”!!!
-Tyst pappa det där tugget har du kört ända sedan vi låg i vaggan!
Från köket hörs frugan ropa. Snälla barn ni vet väl att pappa har ett allvarligt funktionshinder – obevekliga normer och pliktneuros!
Det har han fått från både farfar och farsmorfar!
Luther och Calvin smygtittar bakom den gröna gardinen medan pappa njuter längtan av :
LikeLike
Thomas Andersson Vij!
Är han också en produkt av den stolta svenska kommunala musikskolan? (Du såg väl Refused hylla den socialdemokratiska kultursynen när de fick pris av moderaterna?)
LikeLike
Nja! tveksamt. Han är nog en slags frifräsare som blandar hejvilt. I botten finns läsarsånger överlagrat av en massa övertoner komplexa övertoner från hans uppväxt i förorten och somrarna i Delsbo. Hans texter är troligen de enda som jag lyssnar på efter Cornelis o Wiehes berättelser.
Vad handlar det andra om?
LikeLike
Ja, vad handlar texter om? Till sist letar vi väl efter oss själva i de där orden som någon har försökt sätt samman till något meningsfullt.
Men oftast är det nog bara en förevändning att få använda rösten. Jag tänker att det är så inom jazzen – ibland är tonen viktigare än melodin. Vissa musiker kan spela vad som helst, och ändå bär den personliga rösten fram budskapet:
– Lyssna på mig, jag försöker säga något viktigt!
LikeLike
Ja men då är det utan ord. Personlighet, individ, känslor via anslag, tystnad, väntan, toner, efterklang och sökande i hörselsinnets palett av inre bilder.. Grottande i känslodjupet.
Klangbilder av resonanssammansättningar:
LikeLike
Med titeln “The Matriarch And The Wrong Kind Of Flowers (Album Preview)” kan han inte misslyckas.
Men ofta är orden bara ljud. Ibland sipprar det in lite mening och igenkänning.
LikeLike