The decision to end a stable relationship for abstract rather than concrete reasons (“something was missing”), I see now, is in keeping with a post-Boomer ideology that values emotional fulfillment above all else. And the elevation of independence over coupling (“I wasn’t ready to settle down”) is a second-wave feminist idea I’d acquired from my mother, who had embraced it, in part, I suspect, to correct for her own choices.
Mycket att läsa – mycket att fundera över!
Det är något bekant över det här paret?
Tysta tankar 
För mig finns grundproblemet i en annan dimension.
Kvinnor- även högutbildade väljer i första hand förvaltande, omvårdande och socialt relaterande yrken. Även om dessa yrken kan erbjuda tillfälligt hög status så är det bara en fråga om tid.
Sen sjunker vi alla tillsammans med Mikael Wiehes låt klingande i öronen.
Det vara några besserwissers på 60 talet som missade detta med teknik – som motorn för kulturers överlevnad.
Prata går ju. Men välstånd byggs med annat. Den typ av män som bör ha maximal status i partnervalet har vi försökt gömma undan nu i sisådär 50 år. Nu skall män ju helst stå i tv och baka cupcakes, med blåbär i. Det är ju så gulligt.
Vi får alla betala priset även om en del kvinnor får möjlighet att sola sig i glansen i efterklangen av tidigare ansträngningar.
LikeLike
Nu vill jag retas rejält med Mats och hävda att du har helt rätt. Teknikhistoria ger oss kraftiga belägg för att när en kultur satsar på tekniskt nyskapande så växer den och så fort den satsar på andra områden estetik, barn, religion etc. så är den passé snabbt och obönhörligt.
LikeLike
Tack Jan.
Som du ser så har Mats inte bemödat sig att kommentera min kombinerat kloka och samtidigt medvetet retstickiga kommentar.
Mats – har som många en obekväm relation till teknik, industrier och tillverkning av “funktionella strukturer”.
Han är långt ifrån ensam. I stort sett hela kultursektorn och en stor del av skolans folk har samma “blinda fläck”.
Men herregud – en iphon, imac, ipad skall dom alla ha. Den är ju så vit o snygg.
Och den stygga tråkiga tillverkningen sker ju på andra sidan klotet. Och sånt går ju att förtränga samtidigt som man njuter frukterna av den vackra illusionen som Jobs och hans marknadsförare lyckats koda in i flocken hjärnor.
Nu var jag ännu styggare! (Jag håller ändå emot. Jag skulle helst vilja gallskrika.)
LikeLike
Hmmm… Jag tror att Anders och Jan tillskriver mig en del åsikter som jag inte vill kännas vid.
Jag ber om ursäkt för att jag inte kommenterat. Det kan bero på att du har en uppenbar poäng och att jag inte vill att bloggen ska bli alltför samstämmig.
LikeLike
Vårt resonemang leder förstås logiskt vidare till att det är viktigare att män utbildar sig till ingenjörer än till förskollärare och att vi borde satsa mer resurser på att de ska göra det valet. Det leder nog också vidare till att tekniklärare borde ha bättre lön och arbetsvillkor än förskollärare och även lärarutbildare med fokus på de yngre åren. Har jag förtydligat tillräckligt för att förstöra den stora samstämmigheten?
LikeLike
Jag tror att det på sikt är ett villkor för den framtida rekryteringen av ingenjörer att det finns män inom förskola och skola.
Om vi kan omdefiniera innehållet i förskola och skola kommer det att leda till att barn (pojkar och flickor) väljer yrken som utmanar invanda föreställningar. Jag menar att ingenjörsyrket skulle kunna ses som vår tids erövrare (jfr Emanuel).
Men då ska de här barnen först ta sig levande igenom skolans likriktning.
Har jag återupprättat borgfreden?
LikeLike
Intressant motargumention som jag lätt håller med om. Den behöver jag fundera på. Än är inte borgfreden räddad. 😉
LikeLike
Se här.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13939333.ab
Kvinnor kan. Kvinnor dras till estetik och organisk kemi.
Skapa därför även kvinnlig teknik och design.
Acceptera att det finns skillnader på gruppnivå. Låt könen blomma.
Så bygger man välfärd. Inte genom att hålla tillbaka “könsleken”-
Häftigt med mjölk som man slipper dricka.
LikeLike
Vinkeln blev väldigt moralisk genom kopplingen mat-mode.
Det är väl vanlig ingenjörskonst? Lite lagom framkant, sådär?
Är osäker på könsvinkeln.
LikeLike
Mats
Om det finns olikheter mellan könen så har det funnits en evolutionär “fitness” för dessa olikheter. Attraktion/motivation drivs av denna olikhet eftersom olikheten är en signalsemafor för fitnes.
Det blir liksom en komplex återkopplingsprocess.
Ända ner på immunsystemets nivå styrs partnervalet av olikhet och komplementära egenskaper.
Denna olikhetsegenskap skall man utnyttja – inte bekämpa om man vill bygga kreativa miljöer.
Den rådande diskursen försöker bekämpa detta eftersom man lagt märke till att det finns överlapp mellan köns egenskaper och då tar man detta överlapp som intäkt för att det inte finns några som helst skillnader.
Det verkar som om folk allmänt sett har väldigt svårt att hantera skillnaden mellan individ- och gruppnivå.
Även om det finns tydliga statistiska skillnader när man studerar gruppen kön så vill man förtränga detta bara för att individer som överlappar skall ha sin frihet.
Det blir ett slags baklänges förtryck. Individens förtryck av gruppen.
Varför tror du att kvinnor som grupp gör i stort sett allt för att avvika visuellt från mannen och vad lever inte modebranschen av om inte kvinnlig koordinering i avvikelse.
Självklart så har manliga ingenjörer samma behov av att få avvika från det kvinnliga. Det är ju därför det finns nästan enbart killar på Maskinlinjen och tjejer på Kemilinjen på Chalmers.
Arkitekter är en annan fråga. men dom har ju en ganska queer personlighet precis som många inom kultur och konstvärlden.
LikeLike
Jag är djupt engagerad i 3-5-åringars behov av att etablera en könsidentitet och ser poänger med att pojkar experimenterar med stereotypier, som en sorts hävstång för att bryta sig loss och etablera något eget.
Jag är inte lika övertygad om att de här mönstren är lika relevanta på vuxennivån. Där ser jag ett större värde av att individen får pröva egna vägar. Jag gillar tanken på att vi har ett val och är närmast tvångsmässig gränstestare.
LikeLike
Mats
Glöm nu inte skillnaden mellan vad du vill (individ) och den stora gruppens statistiska fördelning. Och låt inte din individ få bilda mall för hur gruppen män skall vara.
Du har väl insett att du som person är ganska bredbandigt queer. Hur många män gillar programmet Stil samtidigt som de gillar att vibrera asfalt. Gissa? Jag tillhör gruppen som nyfiket lyssnar på Stil (mer av antropologiska orsaker samtidigt som jag retar mig på den tillgjorda auran). Men jag vet att jag tillhör en extremt udda del av manligheten.
Flertalet svenska män har inte ens en aning om att det finns ett program som heter Stil.
LikeLike
Jo, jag är nog medveten om att både du och jag intar en position som tillåter ett visst lättsinne. Jag kan flirta med biologismen och samtidigt kritisera könsmaktsordning inom näringslivet. Jag kan utforska mina feminina sidor och ändå bejaka traditionell maskulinitet inom skolan.
Den här bearbetningen hittade jag på Youtube – varför har nästan alla hjältar mask?
LikeLike
Förstår inte hur någon enda kan kritisera mannen med stort M efter denna video.
Det är nog därför jag retar mig på de arga damerna som ständigt kritiserar oss män. Ända sedan filmen kom som medium så har mannen sysslat med att odla den Starke och Gode mannen och stigmatisera den Starke och Onda.
Men det är klart. Sen kom Pulp Fiction och annan destruktiv konstnärlig upphöjning av det Onda. Då vart jag förbannad men ändå inte feminist. Kanske var det Valerie Solana som inspirerade Quentin Tarantino och andra grabbar som ju naturligt känner att de måste vara ännu tuffare än de tuffaste brudarna.
Nu skall tuffa brudar börja med MMA. Vad skall de tuffa grabbarna då hitta på.
LikeLike
När jag skrev den sången var det en ganska oskyldig tanke om att hjältar behövs!
I min värld är vi alla hjältar – för en del av oss tar det lite tid att upptäcka det.
LikeLike
Jag återkommer här till vårt konsensus om att odla fram fler ingenjörer och funderar på hur detta görs effektivast. Någonstans i grunden för resonemanget tror jag att ingenjörsyrket behöver vara ekonomiskt lönsamt och ett val som män gör för att ha mycket att erbjuda en kvinna som slår följe med honom. Det omvända resonemanget att det ska vara ekonomiskt lönsamt för kvinnor att välja ingenjörsbanan kan nog också ha en del som talar för sig men jag går inte djupare in på det.
Det är förstås viktigt att de blivande ingenjörerna tidigt får möta en positiv bild av teknik och också att de får lära sig använda teknik tidigt. Det kan dock också vara så att en spännande teknisk värld som man får möta när man blivit äldre kan innehålla mycket av lockelser. Jag drar slutsatsen att vi behöver höja statusen kring att lära ut om teknik hela vägen från förskolan upp till hogskolenivån så att vi får fler förebilder. Det är dock troligt att ska man göra någon prioritering så blir det viktigare och viktigare med riktigt starka tekniska förebilder ju högre upp i åldrarna det handlar om så att det för lärarutbildare med teknikinriktning ska vara de största skillnaderna gentemot de som inte inriktar sig mot teknik.
För att försöka hetta upp diskussionen lite mer så hävdar jag att det nog är effektivast att prioritera vilka elever som får den riktigt bra teknikutbildningen. Barn utvecklas i så olika takt att de riktiga ingenjörsämnena nog står att finna bland barn med ganska olika skolprestationer i tidiga år men ungefär den tredjedel av barnen som har lägst prestationer i matematik etc. har en mycket ofördelaktig prognos om att bli ingenjörer. En satsning på att odla ingenjörer skulle nog kunna ge en större statushöjning åt området om den bara riktade sig till de duktigaste 2/3 av eleverna.
LikeLike
Jag är inte lika optimistisk när det gäller att via genetik och betyg förutsäga vilka som är lönt att satsa på. I min världsbild finns det begåvningar överallt och de ser ofta helt annorlunda ut än vi tror.
Därför är det viktigt att tänka brett – antingen det gäller fotboll eller vetenskap!
LikeLike
Jag tycker att det är visat att betyg är ett riktigt bra verktyg för att förutsäga intellektuell prestation. Sen är det förstås så att det handlar om en individuell spridning så att förutsägelserna blir ganska svaga på individnivå men däremot så blir det säkrare och säkrare ju fler individer man tillämpar det på.
LikeLike
Jag anar att du känner till en studie som beskriver ett negativt samband mellan betyg och läkarstuderandes förmåga att lyckas med sin utbildning?
Det var ett år då de gjort ett felintag och fick därigenom en kontrollgrupp!
LikeLike
Ja, det är ett roligt exempel på att vilka spratt slumpen kan ge men det finns flera skäl till att det inte har någon vetenskaplig trovärdighet alls.
LikeLike
Roligt? Ja , kanske!
Jag tycker nog det är betydligt sorgligare att se med vilken iver betygskramarna omfamnar tankeen på betygen som urvalsinstrument.
Men det är ett fantastiskt redskap för disciplinering och yttre motivation!
LikeLike
När det gäller betyg och prognosen för framtida yrkesverksamhet så är det viktigt att komma ihåg att små skillnader i betyg påverkar i så liten grad att de fullständigt drunknar i den individuella prestationen. Då fodras mycket stora grupper för att få statistisk signifikans.
Skillnaden mellan 19 och 20 poäng vid intag till läkarlinjen gör ingen skillnad och jag är därför en stark förespråkare för ytterligare anlagstester i en grupp från 16 och uppåt.
LikeLike
Och här är vi återigen överens!
LikeLike