Har inte testat ordkunskapen i år men brukar klara det bra. Men många av orden har jag ju lärt mig när jag läst på högskolan, innan kunde jag dem inte…
Lite impad av mig själv, gjorde den kvantitativa delen av högskoleprovet på studera.nu och fick 80/80.
Men i egenskap av gymnasielärare i matte ska jag givetvis ligga nära full pott, allt annat vore en skam. Inser dock att många ungdomar som är lite osäkra i matten kommer att få stora problem med nya XYZ- och KVA-delen. Frågorna är luriga och bygger på att man har god förståelse av matten.
Erbjuder svensk skola generellt idag, enligt din erfarenhet, en matematikundervisning som förbereder eleverna för den här slags matematiska utmaningar?
Jag vågar nog påstå nej. Är övertygad om att många av dem som skrev högskoleprovet igår fastnade på XYZ och KVA-delen, och brände för mycket tid där. Uppgifterna är enligt min mening mycket bra, och vilar verkligen på förståelse. Inslaget av algebra är dock ganska stort, och det är väl känt att svensk matematikundervisning inte genererar god förståelse av algebra.
Det är lite tråkigt. Algebra är ju mer än bara matematiskt pyssel, det är användbart på många sätt, inom många discipliner i skolvärlden. Vågar vi hoppas att utformningen av provet kan vara ett steg mot en förändring av matematikundervisningen, tror du?
Det ska bli intressant att se vad som händer. Möjligen kommer högskoleprovet ha en viss uppfordrande effekt: det går inte lägga undervisningen på för låg nivå med fokus på att alla eleverna ska klara G (E), ty då kommer elever som aspirerar på högre studier vara chanslösa på högskoleprovets mattedelar.
En sak är dock högst trolig och det är att många gymnasieelever som siktar mot högre studier kommer att välja att läsa mer matte, just för att kunna prestera bra på högskoleprovet. Helt klart är att det inte kommer att räcka med matte A eller matte 1 för att kunna göra bra ifrån sig på XYZ och KVA-delen. I dagsläget står det klart för mig att det endast är NV- och TE-elever som är någorlunda rustade för matteuppgifterna på högskoleprovet. För till exempel SP-elever, som läser minst matte B, läggs ofta undervisningen på en ganska låg nivå med fokus på att i första hand behärska olika formler och procedurer (Lösa andragradsekvationer, bestämma k-värdet utifrån två punkter, använda substitutionsmetoden, etc.) medan förståelsen ofta sätts på undantag, vilket delvis är en följd av för få tilldelade kurstimmar.
Tysta tankar 
Alla har det inte så lätt som du…
LikeLike
Jag är glad att jag har någon förmåga.
Hassan är fotfarande oförutsägbart roliga.
LikeLike
Har inte testat ordkunskapen i år men brukar klara det bra. Men många av orden har jag ju lärt mig när jag läst på högskolan, innan kunde jag dem inte…
LikeLike
Allt jag vet om livet lärde jag mig på förskolan.
Jag jobbade där i 25 år.
LikeLike
Varför skulle jag det?
LikeLike
Av nyfikenhet?
För att doppa tån i en flod av ångest?
(själv har jag inte!)
LikeLike
Nja, vad för slags nyfikenhet?
Det som skriv på dessa prov tillhör ju det som man läst för hundra år sedan. Ingen ny kunskap alltså.
LikeLike
Jag har dålig koll! Brukar göra orddelen och slå mig för bröstet….
LikeLike
Jag gjorde det i år och… orddelen var en barnlek i jämförelse med allt annat.
LikeLike
Hade nog en aning om att det var så!
Tack för varningen. Jag drar mig tillbaka obesegrad.
LikeLike
Jag läser om provet i DN nu på morgonen. Någon har hört en kille prata i mobilen.
– Högskoleprovet går svindåligt. Så det blir Big Brother som jag tänkte först.
Ja, vad ger man för högskolestudier idag?
LikeLike
Mina cyniska kollegor skulle nog kallat det “breddad rekrytering”.
LikeLike
Lite impad av mig själv, gjorde den kvantitativa delen av högskoleprovet på studera.nu och fick 80/80.
Men i egenskap av gymnasielärare i matte ska jag givetvis ligga nära full pott, allt annat vore en skam. Inser dock att många ungdomar som är lite osäkra i matten kommer att få stora problem med nya XYZ- och KVA-delen. Frågorna är luriga och bygger på att man har god förståelse av matten.
LikeLike
Erbjuder svensk skola generellt idag, enligt din erfarenhet, en matematikundervisning som förbereder eleverna för den här slags matematiska utmaningar?
LikeLike
Jag vågar nog påstå nej. Är övertygad om att många av dem som skrev högskoleprovet igår fastnade på XYZ och KVA-delen, och brände för mycket tid där. Uppgifterna är enligt min mening mycket bra, och vilar verkligen på förståelse. Inslaget av algebra är dock ganska stort, och det är väl känt att svensk matematikundervisning inte genererar god förståelse av algebra.
LikeLike
Det är tråkigt att höra. Det varj fundamentet innan man började lös högre matematik på KTH en gång i världen.
LikeLike
Det är lite tråkigt. Algebra är ju mer än bara matematiskt pyssel, det är användbart på många sätt, inom många discipliner i skolvärlden. Vågar vi hoppas att utformningen av provet kan vara ett steg mot en förändring av matematikundervisningen, tror du?
LikeLike
Det ska bli intressant att se vad som händer. Möjligen kommer högskoleprovet ha en viss uppfordrande effekt: det går inte lägga undervisningen på för låg nivå med fokus på att alla eleverna ska klara G (E), ty då kommer elever som aspirerar på högre studier vara chanslösa på högskoleprovets mattedelar.
En sak är dock högst trolig och det är att många gymnasieelever som siktar mot högre studier kommer att välja att läsa mer matte, just för att kunna prestera bra på högskoleprovet. Helt klart är att det inte kommer att räcka med matte A eller matte 1 för att kunna göra bra ifrån sig på XYZ och KVA-delen. I dagsläget står det klart för mig att det endast är NV- och TE-elever som är någorlunda rustade för matteuppgifterna på högskoleprovet. För till exempel SP-elever, som läser minst matte B, läggs ofta undervisningen på en ganska låg nivå med fokus på att i första hand behärska olika formler och procedurer (Lösa andragradsekvationer, bestämma k-värdet utifrån två punkter, använda substitutionsmetoden, etc.) medan förståelsen ofta sätts på undantag, vilket delvis är en följd av för få tilldelade kurstimmar.
LikeLike