Ibland beskrivs unga kvinnor som skolans hopp och framtid. Jag läser SvD och skakar på huvudet. Länge.
“Sex av tio lärare vill ha betyg i ordning och uppförande, det visar en granskning som Lärarnas tidning har gjort. De som är mest positiva till en ändring är kvinnor och unga lärare.”
Vi gör som vi brukar och skyller på lärarutbildningen?

Man undrar om hänsyn tagits till att 70 % av lärarna är kvinnor?
LikeLike
Annars vore det en konstig undersökning!
LikeLike
Finns många sådana. Bäst att vara skeptisk.
LikeLike
Om uppfattningen är att ordningsbetyg leder till mer ordning och reda så undersökningens resultat inte alls förvånande. Som ung och nybakad lärare kan det vara svårt att skapa ordning och reda i klassrummet, träning i konflikthantering förekommer knappt i utbildningen. Och kvinnor har generellt sett svårare än män att skapa ordning och reda i klassrummet, i synnerhet när det gäller att få bukt med stökigare pojkar.
Och nu kanske jag trampar på ömma tår men det tilltagande “kärringväldet” i skolan har förvärrat ordningsproblemen i skolan. Den som övertygat mig mest om detta är min mamma som varit lågstadielärare i över 30, hon har nämligen sett utvecklingen och beskiver att det minskande antalet män i grundskolan haft negativa effekter just när det gäller ordning och reda. Med jämna mellanrum brukar hon småskrattande beskriva hur deras enda manliga lärare på skolan enkelt kan få bukt med de busiga elementen medan de kvinnliga lärarna står mer eller mindre står handfallna inför dem.
LikeLike
Jag bukar tala om att det empatiska överskottet kan bli en belastning när det kommer till det handfasta ledarskapet.
Samtidigt är det trist om männen reduceras till ordningsskapare!
LikeLike
Men så behöver man inte se på det. Anledning: miljöpåverkan. Mer män i skolan ger kvinnor modet att också våga vara ordningsskapare: man inser att barnen inte blir känslomässigt stympade av tydliga regler och att de emellanåt blir åtsagda på skarpen. Tävlingen i att vara mest den omsorgande läraren (Läs: den mest traditionella kvinnan) kan läggas ned. Det viktiga empatiska inslaget kan äntligen kompletteras med ett tydligt ledarskap. 😉
LikeLike
Själv tyckte jag nog att det var svårast att hålla reda på somliga av de manliga lärarna. Som jag har uttalat i nåt annat ärende här tidigare, det spelar ingen roll hur präktig och ordningsam en vuxen man är, han kan aldrig leva upp till fröknarnas präkighets- och ordningsamhets ideal. Och till på köpet är rätt många av dem även med mer objektiva mått rätt så slarviga med sånt jag uppskattar frpå kollegor (som att komma ihåg att dela ut lappen om friluftsdagen, samla in lapparna om föräldraföreningen, kolla att Peter verkligen fick med sig matteboken hem och sist men inte minst den smått oöverstigliga uppgiften att då och då logga in på intranätet så man vet om ändringar i kalendariet, när betygen senast ska vara satta och andra trivialiteter.
Påpekas ska att de hade gott om andra egenskaper som både jag och mina kvinnliga kollegor saknade. JA Mats, det behövs både män och kvinnor i både förskola och skola även om vi har svårt att sätta ord på varför!
LikeLike
För övrigt var jag en jävel på att hålla ordning i både klassrum och korridorer, en äkta loving witch, utan några ordningsbetyg att hota med…
LikeLike
Och de andra kvinnliga lärarna tyckte du var en jobbig jävel som jämt skulle yttra sig under personalmötet?
Vill bara se om mina fördomar stämmer eller inte. 😉
LikeLike
Ne, dom tyckte att det var skönt “att nån tog tag i det” – sa dom i allafall… 😉
LikeLike
Det låter väldigt professionellt!
Go girl!
LikeLike
Aha, vi har kanske lösningen i sikte….!
LikeLike
Förslag till antagningstest till lärarutbildningen:
Släpp in kandidaterna en och en till 40 bråkiga pojkar. De som med sitt berättande inom en viss tid får ner ljudstyrkan under 40 decibel antas.
LikeLike