http://twitter.com/#!/maxentin/status/72560181850021888
Catia Hultqvist skriver:
Tesen skulle bevisas i årets upplaga av Eurovision song contest. Här dök han upp igen; den unge, vältränade och leende mannen. Svenska Eric Saade hade sällskap av en rad manboys från andra länder, samtliga drillade i pojkbandsestetik och avancerad showdans. Konceptet gick hem hos framför allt småpojkarna, som nu gör allt för att efterlikna Saade.
Och just här finns ljuset i tunneln i manskrisdebatten, skriver lärarutbildaren Mats Olsson på Newsmill. Han tycker sig se en ny maskulinitet födas bland de dansande dagispojkarna. Mot det kan man invända att dansande pojkar inte är något nytt. Detta skrev Karolina Ramqvist om redan 1997 i ”När svenska pojkar började dansa”. Man kan också invända att dansandet och smilandet bara är ett tecken på förlorad makt. Mest avgörande tror jag ändå är att männen själva börjat diskutera mansrollen – och att de gör det med andra män.
Min tes är att den nya maskuliniteten även innefattar den gamla. Jag tror att dagens unga män är friare att röra sig mellan positioner och att de inte ska tvingas välja mellan mjukt och hårt eller samarbete och konkurrens.
Diskussionen om mansrollen har pågått länge och Catia har en viktig poäng. Om vi inte själva för den kommer andra göra det åt oss! Den kritiska maskulinitetsforskningen har länge haft tolkningsföreträdet och männen är vana att försvara sig.
Går det att tala om manlig stolthet utan att bli patetisk?
Tysta tankar 
Jag undrar om någon sysslar med kritisk feminitetsforskning? Någon som problematiserar kvinnoroller och feminiteter, hur vuxna kvinnor styr in flickor i bestämda mönster, hur kulturer bland flickor effektivt fryser ut den som är annorlunda…
Hittills inte sett någon skrika ut GUMVARNING för att föreningen svenska spetsar (jodå, den finns) har en enkönad styrelse i det högre åldersspannet.
LikeLike
För övrigt är det väl knappast något nytt att killar gör sig till för tjejernas gunst, även om förskolebarnen inte förstått det ännu. Paradisfåglar är ett aktuellt begrepp.
LikeLike
AV
Visst är det bedrövlig. Folk i allmänhet helt blinda.
Ser dom inte att det mänskliga livet i hög grad går ut på att påfågla likt en paradisfågel.
Jag ser det varje dag hela tiden.
Lyssnar man på politiker blir det så jäkla övertydligt att jag får röda kinder.
LikeLike
Förresten
Vad är det för jäkla ny mansroll som man snackar om.
Menar dom vad vi skall syssla med i tidsfönstret innan petroleumsamhällets sammanbrott.
Det är ju bara 50 år eller lite mer.
Sen gäller det gamla vanliga igen.
Muskler och praktisk konst.
LikeLike
Min poäng är att vi tar med den gamla in i det nya. Rörlighet är nyckelordet.
LikeLike
Vad har hänt med din blogg Anders?
LikeLike
Jag tror också att gränserna eller positionerna håller på att suddas ut bland killarna, men frågan är hur det står till med tjejerna? Vilka förebilder är vi kvinnor?
Va härligt det vore att någon gång nå rörliga roller inom hela spannet av femininitet och maskulinitet, för båda könen.
LikeLike
Jag vet inte hur en sådan förändring börjar? Min Tes är att det är flickorna som gynnas mest av jämn könsfördelning i förskola och skola. Den linjära imitationens väg blir mindre självklar.
När vi gjorde pojkaktiga sångböcker var flickorna mest hängivna.
Pojkarna hittar ofta en väg ändå!
LikeLike
Intressant ämne. Hur tänker du med den linjära imitationen?
Att flickor var mest hängivna i de pojkaktiga sångböckerna är väl inte så konstigt. Det är lite som att pojkar generellt har svårt för att läsa om flickor som är huvudkaraktärer i böcker, medan flickor som läser om pojkar inte reflekterar så mycket över det, utan köper konceptet. Flickorna har lärt sig att se över normen eller anpassa sig till den.
Men mitt i denna rörlighet mot en manlig norm, så är tjejernas egen värld ofta väldigt stereotyp och offerbetonad.
LikeLike
Min poäng är att flickors.väg in i kvinnligheten är snitslad väldigt tätt. Lagom utmanande förebilder hjälper dem att ta steget in i vuxenvärlden på ett oproblematiskt sätt ( sen var det ju det där med puberteten förstås men eftersom den hotar min tes hoppar vi över den). Skolan erbjuder en viss variation och i bästa fall blir uppväxten en behaglig resa. Tyvärr lite för enkelt och många kvinnor tycker jag lägger alltför stor vikt vid att leva upp till omvärldens förväntningar.
Det är en viktig egenskap i skolan men inte lika användbar utanför de här skyddande väggarna. Därför blir det ett problem när skolansträngningar ska kapitaliseras i form av jobb och lön.
Lydighet är säkert betydelsefullt på samhällets lägre nivåer, men om du ska nå toppen krävs det helt andraegenskaper.
Jag vill bara förtydliga – de här sångböckerna är ingen manual till manlighet utannett försök strå bredda diskussionen – samt att provocera dem som tror att förskolan är en könsneutralmplats idag!
http://mah.itslearning.com/mah/lumaol/pojkaktig/
LikeLike
Så kul att du blev citerad i DN, Mats. Och så respektfullt sen. Stolt och imponerad känner jag mig. 🙂
När det gäller den kringskurna flickrollen håller jag dock inte med. Flickor får vara flickiga, pojkiga och allt där emellan. Pojkar är hårdare hållna. Framför allt av varandra.
LikeLike
Kringskurna tror jag är fel ord. En del flickor tycks trivas ganska bra på en trång spelplan – andra bryter sig loss. En del betalar högt pris.
Fanny Ambjörnsson beskriver med otäck precision hur medelklassflickorna bevakar varandra i förhållande till normen. Den är liksom möjlig att uppnå. Arbetar luckorna kallar varandra hira och svär på lektionerna. De har gett upp och är därmed friare?
Men de här generaliseringarna är riskabla. Jag läste om en mamma som funderade över varför det inte fanns flickor i skateboardrampen. Hon menade att flickorna ipå något strukturellt vis tvingats bort. Jag vet inte vart det perspektivet leder?
Men jag ser inte att det är pojkarnas problem. Skateboard är en hopplöst svår sport och jag tror man måste vara lite knäpp för att ge sig in i den. Ungefär som backhoppning…
LikeLike
Skolan är väl en sfär som hyllar de stereotypa och traditionellt tillskrivna “kvinnliga” lagomvärdena (att inte förhäva sig, lyssna, vänta på sin tur, samarbeta, hjälpa och lyda), eftersom det är mestadels kvinnor som arbetar där. Flickor anpassar sig lättare eftersom de kodar av hur fröken vill ha det, både vad gäller språk och hur man agerar för att nå framgång.
Precis som du säger så blir den skyddande världen i skolan en helt annan utanför skolans väggar och där hamnar flickorna och sedermera kvinnorna i kölvattnet.
Att pojkarna ofta tidigt gör uppror mot den här “kvinnliga” strukturen gör att studieresultaten blir sämre i grundskolan för pojkarnas del. Detta tror jag är en större orsak än att försöka hitta kognitiva förklaringsmodeller mellan könen.
Det är dock ingen big deal egentligen om betygen blir dåliga för pojkarna eftersom de får sin revansch senare – både i form av lön och karriär när de kommit ur skolans värld.
Nu har jag säkert stuckit ut hakan och förhävt mig….
LikeLike
Vi har haft de här diskussionerna här några gånger – senast när en utredning konstaterade att pojkarna bestraffades med sämre betyg i förhållandet till nationella provresultat. Så ur mitt perspektiv säger du inget kontroversiellt.
Mer problematiskt är den här diskussionen om rättvisa som DEJA i mina ögon är skyldiga till (Flickorna mår dåligt – men killarna får högre lön). Jag menar att det är ett lättsinnigt tänkande som inte tar pojkarnas anpassningsproblem på allvar. Alla de som misslyckas eller får underliga diagnoser är ett allvarligt varningstecken på ett systemfel.
Därför menar jag att lärarens kön är en kvalitets- och mångfaldsfråga och vill gärna sticka hål på myten om den könsneutrala skolan.
LikeLike
elilan
Du har inte förhävt dig. Du har beskrivit ett utfall. De driftiga nyskapande männen klarar sig alltid även om de nuförtiden inte startar industrier som förr gav de mindre bemedlade männen arbete. (Nu fixar de jobb åt asiater istället)
De duktiga präktiga kvinnorna får bra jobb – ofta i den förvaltande och “sköta om samhället sfären”. (jurist, personalare, doktor, arbetsförmedlare, sjuksköterska, veterinär, präst, psykolog, genusvetare, miljövårdare mmm yrken som inte skapar jobb åt de mindre bemedlade.)
Värre är det för de mindre begåvade som dessutom saknar fysisk styrka.
Det nya klassamhället i kort sammanfattning.
LikeLike
Jag förstår att detta har diskuterats tidigare, det är bara jag som inte hunnit med i bloggdebatten.
Jag tycker också att den här diagnoshysterin är ett stort problem, framförallt för de “stökiga” och ej anpassningsbara pojkarna. De diagnosticeras för att sedan medicineras till anpassning, ser jag det som. Förr fanns det OBS klasser men nu när alla ska inkluderas så är det lättare att dämpa dem med medicin. Cyniskt istället för att tag i problematiken. Skolan verkar ska bevaras i sin struktur till varje pris som helst.
En könsneutral skola känns som en utopi….eller?
Det finns mycket att diskutera om det här…
LikeLike
Jag menade inte att vara nedlåtande!
En sammanfattning av slaget om DEJA hittar du här – med en aktuell person i bakgrunden:
https://lumaol.wordpress.com/2011/03/31/var-det-sa-smart-att-kritisera-anna-ekstrom/
LikeLike
Utopi är ett konstigt ord. Jag är inte säker på att någon av oss skulle vilja leva i ett könsneutralt samhälle.
Men gärna ett rättvist sådant!
LikeLike
Tack för vidare fördjupning. Kom gärna med bra tips på bra litteratur kring detta.
Jag tänker mig mer könsneutralt i den bemärkelsen att man inte ska behöva försvara, bevisa eller påpeka att man tillhör ett visst kön för att få lika rättigheter.Men vägen dit verkar utopisk.
LikeLike
jag har svårt att tänka mig ett samhälle som inte belönar vissa beteenden eller utseenden – Anders brukar bevaka den sexuella selektionen som domän.
Om du väljer att gå din egen väg tar du alltid en risk. Så måste det nog vara?
LikeLike
Livet saknar alla former rättvisa. Det är ju därför vi ständigt pratar om jämlikhet och jämställdhet.
Selektion är det obevekliga nyckelordet.
Skolan skall ge oss verktyg att “selektera snyggt och trevligt” och ändå få den status och bekräftelse som vi alla behöver.
Men i grunden är det är en jäkla process – som en tromb.
Och tillstånden är som flyktiga hägringar.
LikeLike