56 thoughts on “Vilka är de lätta ämnena?”

  1. Det är förstås mycket tyngre att klara naturvetenskapsprogrammet än barnochfritidsprogrammet och det leder förstås till en troligen för dig obehaglig slutsats kring NO-ämneslärare/förskollärares löner. Jag påminner dock om resonemangen kring var det är svårt att rekrytera behöriga lärare, locka lärarstudenter, finns det ett samband?

    Like

    Reply ↓

  2. ‘Tungt’ är ett onödigt relativt begrepp att använda i sammanhanget, något är tungt i förhållande till ett och lätt i förhållande till ett annat.

    Like

    Reply ↓

  3. Jag undrar, menar hon tunga för eleverna eller tunga för lärarna eller någon slags för ämnet specifik tyngd? Och i så fall vilka elever/lärare/expert, för de brukar ju tycka rätt olika dom där små grupperna…

    Like

    Reply ↓

  5. Håller med om att det är en något luddig formulering, men tycker nog att vi lärare borde öppna upp för en diskussion om olika ämnens “tyngd”. Tyngden i mina ämnen varierar. Svenskan väger mest både i för och efterarbete och ansvar, därefter kommer engelskan och sist franskan. Franskan ger mig mest nöje och tillfredsställelse, men svenskan och engelskan mer känsla av att ha gjort en viktig insats. Ska sådant värderas i lön? Tycker nog det, men bara om det kopplas till kontroll av måluppfyllelse. Men i ekvationen får vi också dra in yrkesämnen och praktisk-estetiska ämnen. Ansvar, för- och efterarbete, behov av ämnesuppdatering … nog finns det sådant man kan vikta i läraryrket.

    Like

    Reply ↓

        • Nej de kunskapsvägar som är svårare fram till lärarjobbet måste också ha en belöning. Lärarjobb som kräver bra förkunskaper och sen hög kapacitet under gymaniset osv. de behöver ha en högre lönebelöning än de som inte kräver så mycket på vägen.

          På sätt vis är det väl så att de största trösklarna för eleverna också kräver lärare som klarar höga kunskapsprestationer.

          Like

          Reply ↓

        • Idag är det mycket svårare att komma in på förskollärarutbildningen än t ex matematik högstadiet.

          Ska vi belöna intagningskravet i lönen menar du? Då blir det ju ännu svårare att rekrytera no- lärare!

          Like

          Reply ↓

        • Behövs det högre intagningskrav för förskolärarutbildning än NO-lärare borde det förstås slå igenom på lönen. Behöver vi ha högre förkunskaper för förskollärarutbildningen är det förstås ett tecken på att yrket ska ha högre lön. Jag trodde dock istället att krav på Fysik B, Biologi B och Kemi B för blivande NO-högstadielärare skulle vara begränsande… eller har man tagit bort sådana krav …. Hjälp.

          Är det däremot så att söktrycket är lågt till NO-lärare så att det därför krävs mindre av eleverna så är det ju ett tecken på att lönen måste upp mer där. Vi måste öka söktrycket till alla lärarutbildningar.

          Like

          Reply ↓

        • Ett modernt sätt att vilja höja söktrycket är att öka kraven – jag menar att det är en riskabel strategi.

          När lärarutbildningen sjösattes 2001 var det ytterst få sökande till förskollärarutbildningen. Idag är det fler och betygssnittet har stigit avsevärt. Det påverkar kvaliteten på diskussionerna.

          Like

          Reply ↓

        • Att tro att krav ger ökning av söktrycket känns nästan dumt. Däremot är det så att om det behövs ökade kunskaper för yrket som lönar sig i lön så ökar söktrycket. Detta OM är viktigt.

          Like

          Reply ↓

  6. Jag undervisar in engelska och svenska, och håller med Helena om att ämnena är “tunga” när det gäller planering och efterarbete. Jag skulle gärna se att det togs mer hänsyn till detta när det gäller tjänstefördelningar, dock är jag mer tveksam till om det ska ge mer lön. Vilket ämne som är viktigast torde variera, beroende på elevernas målsättningar; att ha det som grund för lönesättning framstår som långt ifrån givet.

    Like

    Reply ↓

    • Alternativet är att se lönen som ett renodlat rekryteringsinstrument. Då blir diskussionen om tyngd ganska ointressant och marknadslagarna får styra.

      Fast då behöver vi inga fackföreningar….

      Like

      Reply ↓

    • Bra formulerat. Ämnen kanske kan vara olika “tunga” att undervisa i, men är det det som skall styra lönesättningen?

      Jag tycker också det är tveksamt – och godtyckligt. Kan man verkligen påstå att engelska och svenska är “tyngre” att jobba med som lärare, jämfört med andra ämnen?

      Den biten känns mer som en fråga om den enskilde lärarens ambition.

      Like

      Reply ↓

      • Jag håller med om det det där med ambition. Under en minnesvärd termin undervisade jag även i matematik samtidigt som jag hade mina kurser i svenska och engelska. Matematiken blev då det “lätta” ämnet, samtidigt som jag mycket väl visste att jag kunde och borde ha gjort så mycket mer med undervisningen. En ambitiös, genomtänkt och anpassad undervisning är krävande att genomföra oavsett ämne.

        Like

        Reply ↓

  8. Ja, det är en underlig formulering – tunga ämnen – handlar det om Plutonium kanske.

    Vad som är lätt för den ena är tungt för den andra. Så vad menar man? Är tunga i det här fallet likvärdigt med viktiga ämnen.

    Som jag ser det, krävs det mycket av läraren vilket ämne h*n än skall undervisa i. Är det t.ex. tyngre att undervisa i filosofi än pedagogik. Ja, det beror på om man har tillräckliga kunskaper för att kunna göra det. Har man stora kunskaper i ett ämne kan det kännas tungt, då man vet vad som behöver läras in. Men det kan kännas tungt för den som inte har kunskaperna, för då vet inte personen vad som skall läras in.

    Är verkligen samhällskunskap lättare ämne än matematik. Man skulle ju kunna se det som att matematik är lättare därför att det finns “rätta” svar, medan samhällskunskap är tyngre på grund av att det finns så många olika aspekter på en och samma sak.

    Vetenskapsteori är t.ex. lättare att undervisa i än pedagogik, som jag ser det, på grund av att det finns regler man måste följa. Det är inte förhandlingsbart. Ändå kan ju vetenskapsteori uppfattas som ett tungt ämne, medan pedagogik kan uppfattas som ett lätt ämne.

    Om nu lönesättningen skall grunda sig på om ett ämne uppfattas som lätt eller tungt kan det bli stora orättvisor, då den som anses undervisa i ett lätt ämne kan behöva lika lång utbildningstid och djupa kunskaper för att kunna undervisa i det, men får ändå lägre lön.

    Och om det skulle bero på hur lätt eller tungt det är för eleverna att lära sig ett ämne, skulle de kunna bli så att en lärare som har en klass där de flesta får höga betyg lägre lön och de som har en klass som får låga betyg, högre lön. Eller hur skall man annars bedöma vilket ämne som har varit svårt för eleverna?

    Lönesättningen av lärare skall väl fokusera på vilket yrke man har. Varför skapar fackföreningar ett ökat statustänkande inom lärarkåren istället för att skapa en ökad respekt för varandras undervisningsämnen. Om man fokuserar på ämnen riskerar det bli ett A- och B-lag i lärarkåren. Vill vi ha det?

    Like

    Reply ↓

    • Det ligger nära till hands att säga som Emils pappa:
      – Stolleprov!

      Idag har Zoran korsat ytterligare en gräns i det upptrappade fackliga kriget och talar om det “riktiga läraryrket” och syftar då på ämneslärarna. (om jag förstår hans snåriga referat av Johan Kants text rätt)

      Like

      Reply ↓

      • Ja, men var det inte olika ämnen som det handlade om och inte olika nivåer. Men visst, jag håller med dig att Matematik E är en tyngre nivå än Matematik A. Det säger sig självt. Men så är det ju i alla ämnen.

        Like

        Reply ↓

        • Absolut, tunga ämnen är helt enkelt de som har lång progression sen är det absolut så att fysik och kemi kräver en hel del matematikförkunskaper exempelvis, samhällskunskap en hel del svenska osv. Det kan bli så lätt att definiera tunga ämnen.

          Like

          Reply ↓

        • Vilket ämne har inte lång progression? (i betydelsen utvecklingsväg)

          Jag tänker att de estetiska ämnen är särskilt utmanande och svåra att beskriva i sin komplexitet.

          Like

          Reply ↓

      • Då skall jag ha minst 20 000 papp mer i lön … för mina ämnen har mycket lång utvecklingsväg – en hel livstid innan man kan dem, om det räcker. Flera generationers utvecklingsväg. 🙂 För det är verkligen tunga ämnen.

        Like

        Reply ↓

    • Det borde vara viktigt att vi suger till oss positiva uttalanden från politiker och att vi samlades kring att lyfta ämneslärarna kraftfullt med det som hjälpmedel. Skolan behöver ämneslärarna och de är avgörande för skolan och elevernas framtid.

      Like

      Reply ↓

    • Ah, pratar ni om den nya skolministern?

      Men ursäkta han sa inte skit om att det vara ämneslärarna som LR värna om som var vikta utan kollektivit lärare.

      Dags att lyssna eller köpa en spettsig tvål på EPA så man hör.

      Like

      Reply ↓

      • Han nämnde lärare i “tunga ämnen” och som ämneslärare vill jag absolut tolka in det som ett stöd för att mycket pengar ska gå till oss. Det är på tiden och jag hävdar att misshandeln av ämneslärarna kommer att sända skolsystemet i graven om inte det blir ändring snart.

        Like

        Reply ↓

      • Käre Jan – hur kan det komma sig att du tolkar världen så extremt egocentriskt? Om någon säger “viktig lärare” så tror du det handlar om dig och din grupp.

        Det är lite rörande.

        Like

        Reply ↓

      • Jan, allt för att jag vet att du vurmar för ämneslärare och LR. Men ni har inte någon slags bättre status än “mellnastadielärare”. Tyvärr tycker jag det luktar unken realskoletänk över det hela ditt resonemang.

        Vad skolminister Borg sa var att lärarna är viktiga för att se till att välfärden innehålls.

        Like

        Reply ↓

  11. Jag tror att skolvärlden skulle behöva mer kunskap om progression Progression ett viktigt begrepp som borde vara lätt . Tunga ämnen borde haft lång progression dvs. kunskap som bygger på tidigare kunskap.

    Den här debatten skulle nog vinna på lite mer progression. Att vi bygger vidare på tidigare kunskap istället för att slänga samma saker fram och tillbaka. Att vi börjar definiera uttryck och förklara dem istället för att ironisera över än det ena än det andra uttalandet.

    Like

    Reply ↓

    • Progressionsbegreppet är inte så enkelt som det verkar. På ett plan handlar det om att nya kunskaper ska bygga på tidigare. I bolognaprocessens delar man in studier i olika nivåer och på avancerad nivå ställs högre krav på självständighet och djup. Bolognas kunskapsbegrepp är ganska invecklat och jag tror det är lätt hänt att drunkna i matriser som belyser olika aspekter.

      Jag rekommenderar att vi stannar vid den direkt översättningen progression=utveckling. Då verkar det rimligt att fokusera på målet (learning outcome) och definiera den i så strikta termer som möjligt. Studentens utveckling kan beskrivas i olika kurvor (generiska och specifika kunskaper, värderingar, självständighet o.s.v.) och när det gäller progressionen tolkar jag det som att det är utvecklingstakten som är avgörande. Om studierna är 4,5 år och det finns ett väl beskrivet slutmål är det väl ganska enkelt att beskriva den förväntade kurvan. Brant eller flack – rak eller exponentiell – det viktigaste är att målen uppnås och att det finns en rörelse från lätt till svårt?

      Like

      Reply ↓

      • I det länkade inlägget hävdar jag att ett icke urvattnat användande av progression är väldigt viktigt för en bra skoldebatt. Kunskap bygger på annan kunskap annars blir den meningslös och det gäller även om det går att trassla in sig i matriser när progressionsvägar ska beskrivas.

        Min poäng är att när kunskapen stannar på ett lägre trappsteg är den inte lika mycket värd. Andra får ta stafettpinnen så mycket längre för att nå några intressanta mål.

        Like

        Reply ↓

    • Jag vet inte. Men det är tydligt att regeringen vill validera nedåt i tolkningen av behörighetsreglerna den nya skollagen. Om du behörig på ett högre nivå ska du per automatik kunna undervisa yngre barn.

      Det är stötande och respektlöst mot oss som hävdar att det kräver utbildning för att arbeta med yngre barn.

      Like

      Reply ↓

      • Har du tittat på de nya bestämmelserna? Vi ska dessutom utbilda lärare som kan arbeta i näraliggande verksamheter!

        Så mycket för specialiseringen. Frågan är hur vi ska kunna examinera dessa färdigheter?

        Like

        Reply ↓

Leave a comment