Mitt förhållande till hårdrock är kluvet och jag har svårt för aggressiviteten som många spelar upp på scen. Men jag är svag för gitarrister med personlig ton och Gary Moory var svår att ta miste på. Dessutom kunde han vara mycket känslosam i balladerna.

Gary Moore – Parisienne Walkways

Den här låten spelar vi i företagsorkestern. Blues är ändå alltid blues. Kolla gärna den här vänskapliga formen av duell. Så mycket värme och respekt!