…men det känns som om det finns ett dolt budskap i den här.

Det är en dimmig morgon i en gles skog. Jag balanserar på en gigantisk liggande hal stock som är ungefär tre meter i diameter. Några får betar i det glesa gräset runt stocken. Jag lyckas få stocken att rulla några meter och när jag ser ner på marken ligger fem döda får nertryckta i leran. Hur ska jag förklara för ägaren att det inte var meningen att döda de här djuren?

Kanske är den där stocken en bra symbol för lärarutbildningen och jag vill inte gärna tänka på vem fåren representerar. Varför flyttade de inte på sig? Jag balanserar på något oändligt tungt och storslaget som utstrålar makt, men som samtidigt är mycket flyktigt. Varje förflyttning är smärtsam och kräver stora offer. Antagligen är det höjden av narcissistiskt självbedrägeri att tro att jag kan få stocken i rullning genom att söka mig ut mot kanten.

Stockar rullar inte i lera.