Min första resa genom Citytunneln går Från Anna Lindhs plats till Hyllie station. Det är lite högtidligt och en smula löjligt med alla dessa malmöbor som vill vara med om något historiskt.
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Min första resa genom Citytunneln går Från Anna Lindhs plats till Hyllie station. Det är lite högtidligt och en smula löjligt med alla dessa malmöbor som vill vara med om något historiskt.
Tysta tankar 
Underbar! Vilken tidsanda!
LikeLike
Tack – det var lite som en film. Fast helt utan manuskript, höjdpunkt och moral.
Men med en massa villiga skådespelare.
LikeLike
Ja, fullkomligt förtjusande. Jag kunde höra den klassiska journalfilmsrösten kommentera för mitt inre öra!
Tack för att du delade med dig.
LikeLike
Undrar om alla beslutsfattare tycker om att tunnelbanan fått retrostämpel från första dagen?
LikeLike
Aj – jag är kanske lite vilsen i moderniteten!
Men ibland lyckas jag gå åt rätt håll och verkligen följa alla dessa skyltar som ska hjälpa oss i mötet med tekniken.
Jag tror tunnelbyggarna har humor. Vid invigningen gjorde Kajan (ni vet han från räddningstjänsten) flera bejublade nedslag och jag tror vi håller på att göra tunneln till en del va berättelsen om staden…
LikeLike
Minns nostalgiskt när pappa tog med mig på premiärtur med blåa linjen. Dessvärre var inte super-8an med på den resan.
LikeLike
Blå linjen – är det den som går till Kungsträdgården?
Jag minns mest demonstrationerna för att rädda almarna – vilket framstår som ett ganska patetiskt projekt så här i backspegeln!
LikeLike
Nja, i mitt perspektiv börjar den i Kungsträdgården – och går till främmande marker som Akalla, Tensta, Hjulsta… Läser att sträckan T-centralen – Hjulsta invigdes 31 augusti 1975, så jag antar att det var i Hjulsta vi vågade oss av tåget och såg oss om lite.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%A5_linjen_(Stockholms_tunnelbana)
Och almarna har väl självdött vid det är laget tror jag – och ingen tycks sörja ett dugg. Festligast med Kungsträdgården är väl att den faktiskt en gång i tiden var kungafamiljens privata och stängd för allmänheten – och idag väl är Stockholms mest lättillgängliga och besökta “park”.
LikeLike
Jag tog banan från T-centralen till Kungsträdgården och man kan väl säga att jag blev – besviken!
Fast det var en läcker färg på väggarna!
Almarna var väl den ultimata symbolen och sådana åldras sällan i skönhet.
LikeLike