Jag kommer hem från ett möte med det manliga nätverket på lärarutbildningen och försöker smälta intrycken. Kanske är jag alltför otålig för långsiktiga nätverksbygge – jag är nog mer en projektmänniska som vill ha snabba resultat.
I veckan har jag träffat representanter för projektet Spelar roll som arbetar för att undersöka attityder bland fotbollsspelare i AIK och förstå varför dessa män inte söker till Karolinska institutets kvinnodominerade kurser.
Utgångspunkterna är kritisk maskulinitetsforskning och jag funderar över vilka konsekvenser ett sådant förhållningssätt får för jämställdhetsarbetet.
- Vilken form av ”avbön” kräver vi att männen ska göra för att passa in i vår utbildning?
- Ställs det särskilda krav på männen (som minoritet) att motarbeta traditionella könsroller?
Vi diskuterar manlighet som begrepp och funderar över vilka förväntningar som möter manliga pedagoger. Vilken frihet har de att utforska sina känsliga sidor? hur lätt är det att stereotypiseras?
I Svenskan skriver Anders Mildner om en oskyldig form av maskulinitetsskapande – brödbak. Länk
Om ett ständigt tjat om mjölsorter, brödtekniker och egenhändigt malda kaffebönor kan ge dem den identitet de känner att de behöver, tja, vad är då problemet? Trots allt har den bärande mediebilden av en hemmaman hittills varit en reklamkampanj från 1978, där tyngdlyftaren ”Hoa Hoa” höll upp ett barn framför kameran. På behörigt avstånd från ett kök.
Tysta tankar 
Det är definitivt något lurt med den manliga självkänslan när man har bloggar med svart bakgrund och svårläst grå text. Jag hamnar alltid i något slags psykoanalytiskt tankerum när jag hamnar på denna typ av bloggar.
Vad är det för mörka krafter som de vill förmedla.
Eller är det bara mitt kassa mörkerseende som spelar mig ett spratt?
LikeLike
Anders, det är väl det senare.
Kolla min kommentar nedan.
LikeLike
Det svarta kan ha med lagets färger att göra – black army!
LikeLike
Är detta inte ett identitetsproblem?
Skulle kunna vända på det hela. Hur definierar sig kvinnor i en ytterst mansdominerade byggvärlden?
Problemet är väl att där det ena eller andra könet bryter sig in i ett annat köns dominerande värld blir det problem.
I skolan därför att det är för mycket kvinnor, oavsätt förskola, grundskola eller gymnasieskola. I vården samma problem upp till läkarnivån.
Tvärr, i typiskt mannliga hantverkyrken som snickare, govisar och bergssprängare eller gruvor, har tjejer svårt att hävda sig. Samma gäller i vården och skolan.
Mannligt eller kvinnligt är inte entydigt en genusfråga utan hur du i olika branscher släpper upp kön.
LikeLike
Problemen är jämförbara men inte identiska .
På ett ytligt plan vinner kvinnor som går till mansyrken i status – åtminstone i teorin…
LikeLike
En stund, så länge yrket förblir tydligt mansdominterat. Men när kvinnor utgör alltför stor andel av de yrkesverksamma och etablerade inom en bransch sjunker status och lön som en sten, är det inte så teorierna identifierar problemet?
LikeLike
Som Mats skriver. När kvinnor erövrar en manligt skapad arena så uppkommer ju automatiskt en dubblering av antalet möjliga arenadeltagare. Status är strikt kopplat till antalet möjliga agenter.
Den andra synpunkten. Kanske är det så att “status” i hög grad är kopplat till den manliga lusten att vilja bygga hierarkier medan kvinnor i högre grad vill bygga gemenskaper. I gemenskaper gäller det att nivellera och inte gradera.
Sen kan det vara så att män inte är så intresserade av kvinnlig status. Snarare människan kvinna.
Det är ju mannen som skall komplettera kvinnan och inte tvärtom.
LikeLike
Den andra rivaliserande teorin handlar om utbud och efterfrågan.
LikeLike
Det är en evighetsmaskin. Dvs att konstruera arenor som avskiljer könens beteenden.
Det är en rationell fråga för partnervalet. Ungefär som att det står ICA på en ICA butik och inte Coop.
Hur många idrotter hade funnits utan könsurvalet?
LikeLike