Vi diskuterar ofta kunskap och olika definitioner av intelligens eller kompetens. Vad vill vi att barn ska kunna och vad är skolans uppgift?
Ibland blir det väldigt ideologiskt och vi glömmer bort att det till sist är kunskaper som ska användas i något sammanhang. Den evolutionära aspekten (Hej, hej Anders) är att säkra artens överlevnad och då kanske vi måste fundera över vad det är för egenskaper vi tror är möjliga att utveckla.
I Sydsvenskan diskuteras forskning om råkors intelligens och jag blir inspirerad av de här teorierna.
Fem saker som råkor gör och som visar att de är smarta:
1. Använder hjälpmedel. En råka kommer inte åt mat som flyter på vatten nere i en behållare. Då fyller råkan på med stenar så att vattennivån stiger och den kommer åt maten. Råkan väljer stora stenar så att arbetet går fort.
2. Tillverkar verktyg. De böjer till exempel till en ståltråd så att den kan användas för att fiska upp mat.
3. Luras om det behövs. Om någon ser var de ska gömma mat så låtsas de bara att de gömmer maten där. Och väljer sedan ett annat ställe.
4. Samarbetar. De drar – samtidigt – i ett snöre för att komma åt en belöning. Sedan delar de på belöningen. (Det gör inte schimpanser efter att ha hjälpts åt att komma åt maten, den som får tag på maten behåller den.)
5. Tröstar varandra. Råkor lever i livslånga par och om någon av dem bråkar med en annan råka så kommer deras partner efteråt och ger tröst.
Särskilt punkt fyra tror jag är en stor utmaning i skolans värld.
Tysta tankar 
En råka som lärde sig hantera Google skulle säkert räknas som smart.
LikeLike
Vad menar du med “räknas”?
Den som verkligen förstår Google är smart på riktigt i min världsbild!
LikeLike
Det är väl därför jag har bloggen där!
LikeLike
Du menar att Googles storhet, till skillnad från Altavista, är att de även utgick från hur många som länkade till sidorna i fråga, och inte bara antalet träffar? Den råkan som förstår det är nog ganska smart 🙂 Personligen tror jag nog att Schimpanser är smartare än råkor.
LikeLike
Oj!
Den föga trösterika slutsatsen:
Chimpanser bryr sig mer om jordnätter…
LikeLike
Sammanfattning: Lat men smart.
En paroll jag försökt leva efter hela livet. Då undviker man att slösa energin på sådan som inte leder fram till något.
Man skulle kunna överföra det till: Gör jobbet bara en gång.
Det är kvalitet!!!
LikeLike
“Chimpanser bryr sig mer om jordnötter…”
Så är det 🙂
Fast apeländet var nog i alla fall bättre på att minnas siffersekvenser (än de flesta människor), och vi människor motiveras dessutom ofta av liknande saker (belöningar). Det vi ser i klippet kanske kan användas på mattelektioner, men med annan belöning än jordnötter? (Även om jag misstänker att du finner metoden lite väl Björklundiansk.)
LikeLike
Det är nog ingen som ifrågasätter belöningars effektivitet. Problemet är dess beroendeskapande bieffekter!
LikeLike
Jag såg ett sånt där experiment med chimpanser (eller var det orangutanger? nej, jag är nästan säker på att det var chimpanser), där de skulle hjälpas åt för att få tag på en banan. De delade på bananen, när de hade lyckats. Djur är smartare än vad vi tror. Inte minst verkar de ha fattat nåt människor ofta missar – att vi alla tjänar på att hjälpa varandra.
LikeLike
Den här videon är ett härligt sätt att demonstrera hög intelligens hos kråkor:
En av mina absoluta favoriter!
LikeLike
På min avdelning, som nu har 2- och 3-åringar, skulle jag kunna arbeta med alla punkterna. Det skulle väl moraliskt vara lite tvivelsaktigt att lära och och uppmuntra ljugande, och jag tror inte jag behöver jobba med det, eftersom barnen tids nog förstår det ändå. Men använda och tillverka verktyg, samarbeta och trösta låter väldigt mänskligt. Det råkar nämligen inte bara vara ett kändetecken på råka, utan också på människa. Och det är väl det vi ska hjälpa barnen att utveckla? Det mänskliga.
LikeLike
Just det!
Frågan om vad som är intelligens är starkt moraliskt laddad och jag tror att människan har en tendens att övervärdera vissa kvaliteter hos vår egen ras.
Samtidigt var antagligen primaternas detaljminne oerhört viktiga för arten under samlartiden, medan homo sapiens hade helt andra knep för att överleva. Vi ändrade liksom regelboken!
Vi behöver prata om vad det innebär att vara människa!
LikeLike
Om vi diskuterar vad det innebär att vara människa och att växa upp som människobarn, då kanske vi kan få en vettig inställning till hur vi ska jobba på dagis. Jag var på en föreläsning igår kväll där vi fick höra ord som konstruktivism och konstruktionism, men inget om anknytning och relationer. Inom den pedagogiska forskningen är vi inte människor, bara elever. Det var bedrövligt att höra, även om många enskilda tankar var bra. Men det var frikopplad teori långt ifrån en diskussion om det mänskliga.
LikeLike
Oj – Har Piaget rest sig från graven?
Jag tror att våra studenter är lite trötta på Stern och Vygotskij, men jag håller med dig om att anknytningteorier är grundläggande för att förstå utveckling!
LikeLike
Punkt 4 känns lite kollektivistisk. Trevligt tänk, men kanske inte direkt vinnande. Konkurrens skapar framgång. Punkt 4 fungerar om hela världen gör likadant, men om så icke är fallet vinner de som tävlar individuellt mot varandra. Skolsystemet är lite råkigt uppbyggt = icke-vinnande.
LikeLike