Jag har tidigare skrivit om hur den nya konservativa engelska regeringen skär ner på lokala skolbyggnadsprojekt (länk) och nu har turen kommit till lekplatserna. I the Guardian läser jag om att planen på att bygga 3 550 kommunala lekplatser har skrinlagts av ekonomiska skäl (235 miljoner pund). Utbildningsminister Cove försvarar besparingen och menar att ingenting går fritt i dessa tider (länk):

The plan highlighted evidence suggesting that one-third of parents of eight- to 15-year-olds did not allow their children to play away from their own homes or gardens.

Gove told councils the cost of spending on completed sites would be covered and councils would be able to carry on with projects on which work had already started.

The education secretary said the government believed play was “an important part of childhood” but stressed that leisure facilities had to be subject to budget cuts alongside other services.

Artikeln antyder att regeringen inte är helt bekväm med planen som är ett arv från den socialistiska regeringen. Samtidigt försöker Cove upprätthålla bilden av en regering som uppskattar lek och lekplatser:

We are currently talking to local authorities across the country to determine the level of play capital funding for this year that has either not already been spent, or is not yet contractually committed, and which can be saved.

Igår presenterade den svenska regeringen en ny läroplan för förskolan. Lek är en politisk fråga och särskilt i lågkonjunktur prövas uthålligheten.

Vem tar leken på allvar?