När jag rundar tobaksaffären på hörnan och svänger in på min gata brukar jag tänka på tvååringen som på hemvägen från dagis reste sig upp i dubbelsulkyn och jublande skrek:
– Mitt  hemma!

Mitt hemma gömmer sig bakom den ljusgula gaveln på höger sida – huset där Zlatan bodde några månader innan han tog steget ut i Europa. Malmö på sommaren är  en förvirrande blandning av bonnighet och mondänitet. Det är  jag också. Just nu befinner jag mig i skarven och försöker få de två sidorna att passa ihop.