Lärarfacken jublar över att arbetstidsavtalet är i hamn.
Förhoppningsvis kan Lärarförbundet nu fokusera på att ge förskollärare och lärare med fritidspedagogisk inriktning samma avtal. Reglerad förtroende- och planeringstid är alltför viktiga frågor att överlåta till kommunerna?
Tysta tankar 
Vilka frågor är då lämpliga att överlåta på kommunerna?
LikeLike
Jag vet inte.
Renhållning?
Frågan är väl vilka frågor som är möjliga att driva politiskt uppifrån med hjälp av ett starkt fack?
LikeLike
Hmmmm.
Jag är rädd att jag läser inte alldeles för mycket i dina ord här, så jag frågar istället för att dra slutsatser: är det så att du försynt antyder att lämplig huvudman för svensk skola vore lärarfacken?
LikeLike
Hu nej! Korporativismen tror jag har alldeles för djupa rötter i den totalitära staten.
När det gäller frågan om arbetstidsavtal tycks det vara en fråga som gick lätt att lyfta till storpolitiska höjder och kärlekssagan mellan LR och Fp fullbordades i genom det lyckliga slutet. Nu är frågan vilka allianser Lärarförbundet behöver sluta för att få samma politiska utrymme.
När det gäller huvudmannaskap tror jag fortfarande att kommunerna är bäst skickade. Övervinsterna i friskolorna gör ont och statens trovärdighet som utförare är låg. De är nog bättre på att kontrollera andra.
LikeLike
Hur förhåller vi oss då till de kommuner som gravt missköter sitt uppdrag?
LikeLike
Hur förhåller vi oss till politiker som inte sköter sitt uppdrag? Det enkla svaret är naturligtvis att rösta bort dem, men jag anar att frågan har fler bottnar än.
I Grekland tycks folket vara väldigt angelägna att dra en skarp gräns mellan sig själva och politikerna. Själva grundtanken när det gäller kommunpolitik är att detta inte ska vara möjligt. Mitt antagande är att vi får de politiker vi förtjänar och varken staten eller EU kan rädda oss ifrån oss själva.
Men för att det här ska fungera måste det också finnas något att besluta om. Annars är det svårt att se den här demokratiska nivån som meningsfull.
LikeLike