Det finns en vrå som stressade adjunkter kan dra sig undan till. Den omtänksamma enhetsledningen har hyrt in en massagestol och jag smyger mig dit för att pröva underverket (och läsa en uppsats).

Efter att ha prövat alla programmen (wooops – kan det vara farligt?) är jag som en ny människa – Bourdieus teorier har aldrig framstått som mer glasklara och briljanta. Mitt fysiska kapital (kroppen) är återskapat och jag njuter av dess förräntning.

De här luftiga tankarna om socialt och kulturellt kapital kanske är starkt präglade av franska värderingar och hierarkier. Det krävs en del arbete för att översätta begreppen till svenska förhållanden. Igår åkte jag tåg och hamnade vid sidan om tre tonåriga prinsessor från öfre Östermalm som var på väg till Båstad för att fira sportlov. Det var som att kika in genom nyckelhålet till en annan värld. Mer exkluderande och öppet elitistiskt kan ett tänkande inte vara.

Tack för att ni gick av!