Musikmagasinet pratar och jag lyssnar – bilresan blir en njutning och ett äventyr. Thomas Anderberg samtalar med Charlott Emt och det är precis lika spännande som det låter!
Frågan om vilken som är världens vackraste melodi skulle man kunna fundera vidare över länge. I en värld som översvämmas av listor finns det alltid plats för en till. Tanken på att en melodi skull innehålla någon form av absolut kvalitet är kittlande. Rösten, texten, rytmen, kompet – allt kanske går att reducera till enbart m-e-l-o-d-i?
När blir en melodi för vacker? Exempel!
Vad skiljer en melodi från ett motiv och ett riff?
Jag är emot intellektualisering av upplevelser, men njuter av att kunna sätta ord på vissa saker som jag har funderat länge över!
Tysta tankar 
Riff för mig är som en rörelse, medan melodin är ett flöde. Riffet är också kortare och häftigare än melodin, som förvisso också kan vara vild som en fors eller falla fritt i ett musikaliskt vattenfall.
Kan man skilja dem åt, undrar jag och bjuder på världens mest kända hårdrocksriff, som i sammanhanget också känns som en melodi:
LikeLike
Det hade varit kul om låten avslutades efter 49 sekunder! jag undrar om det hade blivit en hit?
I programmet talar Anderberg mycket om hur motiv kan varieras – om de är f-ö-ö-ö-r bra blir det svårt att bygga vidare. Exemplet Beethovens femma är talande. Ett motiv (ta ta ta taaaaa) som fungerar som ett tema genom hela satsen men spelas ut mot andra lättare och skirare motiv.
LikeLike
Jazzens bästa riff:
LikeLike