Utikt mot östra Malmö - förstora

Fredrik antyder att jag inte har varit i Folkets park och det ger mig chansen att beskriva min djupa kärlek till denna historiska plats. Framför allt är min mamma uppvuxen på Sölvesborgsgatan och jag minns barndomens promenader med mormor till björngropen i parken. Hon var mycket intresserad av enarmade banditer. Morfar arbetade som posiljon och lärde mig spela tolva.

De förstamajtåg som jag brukade gå i hade en annan slutpunkt än parken men det var spännande att se Socialdemokratins modesta paroller (“Semestra på nordkalotten”) under början av 70-talet. Blåsorkestrarna var fina men malmövänstern föraktade socialdemokratin på ett sätt som är svårt att förklara idag. Man måste nog ha träffat Ulla Sandell och Nils Yngvesson för att förstå misstron.

Sedan kom Joakim Ollén och försökte sudda ut det socialistiska arvet genom att döpa om den till Malmö Parken – då förstod jag hur viktig parken var. Och nu börjar den leva på riktigt.

(Fortsättning följer)