Mikael skickar länken som påminner mig om vad musik egentligen handlar om.

Jag inser att det går att skala bort det mesta men att en skola utan känslor är död. De här barnen från Staten Island berättar en historia och de gör det direkt från hjärtat. Kanske imiterar de en film, kanske är de drillade av en nitisk lärare – men jag tror mig se någonting som man skulle kunna kalla äkta känslor och tror att barnen också sjunger utifrån egna erfarenheter.

Arbetet med att definiera flumpedagogik går vidare. Filmen innehåller en viktig ledtråd.

Morrica skickade en länk med mer info om barnen och läraren.