Skolverkets undersökning om segregation inom skolan kommenteras på svd.
Skribenten tror att Björklund har rätt eftersom skolan är dålig och att hans förslag skulle lösa några av de allvarliga problemen.
Kritiken mot indvidualiseringen av lärandet är rimligare. Visst finns sambandet mellan katederundervisningens marginalisering, det ökade ansvaret på den enskilde eleven och minskad förståelse. Den som inte kommer från ett hem med studievana blir utelämnad åt Wikipedia-undervisningen. Det är så den verkliga särskiljningen av eleverna uppstår
Tysta tankar 
Skulle snara säga att det är akademins blindhet som kommit ut i sitt prydnad.
Avgörandet ligger i skolledarens förmåga att tillsammans med lärarna fortbilda sig i läroplanens krav. Och det finns bevis för att det inte är socioekonomiska faktorer som styr. Finns goda exempel på skolor som kommit lika långt pedagogiskt i områden med socioekonomiska prpoblem som “fina” skolor i de central delarna av storstäderna.
Så det luktar floskel varning på rapporten. Forskningen vill väll bevisa en tes som de drivit från en del av den pedagogiska forskningen och i viss mån legitimera mätsystem som SALSA.
Individualiseringen är inte boven utan hur den görs. Och Anne-Marie Körling brukar ha bra exempel på sin blogg om det. Kolla bara hur hon lyckas med matematik. I bjärt kontrast med den gängse sättet med eget räknande och sifferinstoppning i former. Med risk för att reta upp någon ligger nog problemet hos matte pedagogerna än i social bakgrund.
LikeLike
Med risk för att reta upp dig, Plura, tycker jag att du blir alltmer “Björklundsk” i din argumentation. “Problemet” ligger ju inte hos endera förklaringsobjektet, utan i helheten.
Det finns ingen ensam faktor som styr, utan allt styrs av dynamiken mellan alla de närvarande faktorerna.
LikeLike
Pingback: Spegel, spegel… « Flumpebloggen
Det intressanta i denna fråga är att fråga sej varför denna “flumskola” uppstod på 90-talet. Vilka var det som som då utformade och genomdrev en ny skolplan.
Jo, det var den borgeliga regeringen under 19993 och se det finns än idag några bekanta ansikten, ex nuvarande justitieminister Beatrice Ask, som då visst var skolminister och genomdrev sin ide om en ny revolutionär reformeringen av skolan.
LikeLike
Hej Klara Bella!
Varför är det så intressant? Kanske för att slippa Björklundretoriken om sosseskolor och liberala räddningsaktioner – men som helhet är det nog så att reformen genomfördes i gott samförstånd efter några olika kompromisser (de där formuleringarna om kristen och västerländsk humanism skämmer helheten).
Jag tror att vi måste lämna den här typen av hämndlystna skuldbelägganden.
LikeLike
Läst och kommer fortsätta tänka. Jag gillar inte skuldbeläggelse – jag är oförtrutet framtidstänkande. A-M
LikeLike