Jag har följt lammens utveckling under året. Den första gången de släpptes ut i hagen var de yra och rädda. Bländade av alla ljus och dofter stapplade de fram mot eltråden och nosade på den. Alla var tvungna att göra den smärtsamma erfarenheten. De hade inget språk och kunde inte dela sina tankar.

Under sommaren har de levt i harmoni och vuxit snabbt. Slaktbilen har redan hämtat de tyngsta pojklammen eftersom kilopriset sjunker framåt hösten. I förra vecka skilde ägaren ut de tackor som ska få gå hos baggen. Utanför vårt hus betar ett gäng som inväntar ett annat öde.

Nyklippta nakenfår - förstora bilden

Av någon anledning hann ägaren bara klippa fyra av dem. Dessa går för sig själv i hagen och de övriga långhåriga markerar ett tydligt avstånd till de stackars nakenfåren.

Avvisande långhåriga får - förstora bilden

Så lätt är det tydligen att ställa grupper mot varandra.

Texten på Lärarutbildningens vägg blir alltmer gåtfull – vad är det för kroppar som anas ovanför broderskap?