I tider av nedskärning är det viktigt hur ledningen pratar om sin personal. Frågan om vem som omfattas av den s.k. arbetsbristen är infekterad och det är svårt att frigöra sig från misstanken att ledningen försöker göra sig av med dem som inte passar in i den framtida organisationen.
Utåt är det HSV som får bära ansvaret, men bakom kulisserna talas ett annat språk. Jag önskar att jag hade sluppit höra mobilsamtalet där en chef säger:
– Ja, sen gäller det att göra sig av med den icke-högskolemässiga delen av personalen.
Nu tänker jag använda sommaren till att försöka reparera min tilltro till organisationen.
Tysta tankar 
Lycka till!
Jag har själv på senare tid brottats en del med min relation till och bild av min rektor. Nu när jag gått på pappaledigt är det lättare att svalna och reparera – men samtidigt undrar jag om det är så bra alla gånger?
Vissa chefer förtjänar inte den tilltro vi borde kunna ge dem…
LikeLike
Det här inlägget är en sorts uppmaning till ledningsgruppen att fundera över sitt språkbruk när det gäller de grupper som hotas av avsked – inget försök att namnge enskild person.
LikeLike
Jag undrar stillsamt vad högskolemässig och icke högskolemässig innebär sådär rent konkret i verkligheten, jag tänker mig att det kan skilja en del från person till person vad man uppfattar som det ena eller det andra.
LikeLike
Formellt skiljer HSV enbart mellan disputerade och ickedisputerade. Alla andra kompetenser som yrkeserfarenhet, pedagogisk skicklighet, lärar-, magister- eller licentiatexamen är ointressanta. Vi som jobbar här kanske kan acceptera den kategoriseringen om den är politiskt förankrad. Det är ett sätt att se på kvalitet som skrämmer mig och jag tror inte ens Björklund har förstått konsekvenserna av det vilddjur han släpper lös.
Men att benämna någon som “icke högskolemässig” är oerhört grovt i den här världen och samtidigt underligt om personen (gruppen) har skött sitt jobb länge. Då är det upp till arbetsgivaren att bevisa att det har skett någon form av förändring av arbetsuppgifterna och att de tidigare kompetenserna inte längre är tillräckliga. Samt att möjligheterna till fortbildning är uttömda.
LikeLike
Så skönt ändå att det inte handlar om något kapitalsubtilt som att ledningen ‘tycker’ eller ‘känner’ att någon inte är högskolemässig utan att det finns någon slags kriteria uppsatt för benämningen.
LikeLike
Problemet är att en del av gruppen icke-disputerade kommer att arbeta kvar här några år och det finns en uppenbar risk för konflikter om vi ska driva de formella meriterna som avgörande kriterier.
Kommuner, skolor och studenter har vissa förväntningar på vad en lärarutbildning ska innehålla som inte stämmer överens med andra agendor.
Länge har grundutbildningen fungerat som en mjölkkossa på Malmö högskola.
LikeLike
Som en mjölkkossa? Hur menar du då?
LikeLike
Mats, så otroligt sorgligt att höra – mobiler är ibland ett gissel. Alla som talar i mobiler tror att de talar för ett öra, och att de andra är döva… man kan ju inte låta bli att lyssna. Jag besväras av det du hört. A-M
LikeLike
Mjölkkossa innebär att medel från grundutbildningen i lärarutbildningen har använts för att täcka andra underskott.
Dessutom har en oförsvarligt stor del gått till handlederi i det avslutande examensarbetet – följden är att den inledande delen av utbildningen har fått bedrivas med få lärarresurser.
LikeLike
Beror detta på obalands i fördelningen av medel, har för mycket placerats på grundutbildningen från början? Eller beror det på otillräcklig tilldelning, så att alla går knäna och därför tar brödet ur munnen på varandra?
LikeLike
Svår fråga – det beror på hur man räknar och jämför. Lärarutbildning är dyrare än många högskoleutbildningar, men kostar en bråkdel jämfört med andra.
Det jag har saknat är kontinuitet och insikt i relationernas betydelse för studenternas utveckling. Nu har man försökt använda en fragmentariserande akademisk kursmodell och tappat det personliga mentorsskapet (som finns när det gäller verksamhetsförlagd tid i Malmö)
Det finns en överbyggnad som är ganska häpnadsväckande när det gäller kostnader.
Forskningen är helig – även om lärarutbildningens forskning är en mygga jämfört med t.ex läkar- och tandläkarutbildningens resurser.
LikeLike