Det är en spännande konferens på Malmö Högskola i morgon torsdag:
Ljusgården är täckt av visdomsord som klistrats på betongen. Elza Dunkels känner jag igen och nickar instämmande – även om Sokrates kanske sa det först?
Själv funderar jag över om ljusbruna mockaskor verkligen fungerar tillsammans med svarta jeans – och följer konferensen på avstånd.
Tysta tankar 
Hur många gånger har jag inte i total frustration skrikigt precis de orden? *Nationalitet är totalt meningslöst i en digitalvärld!*
Jodå, det funkar utmärkt med de skorna till de jeansen, förutsatt att samtliga attiraljer är bekväma.
LikeLike
Och se så ett litet tappat mellanslag ändrade på det jag tänkt skriva! Digitalvärld och digital värld är inte samma sak, jag hade tänkt skriva det senare men det första är kanske inte fel det heller?
LikeLike
Jag är nog med på allt!
Men behöver fundera på skillnaden…
LikeLike
Fast jag menade inte alls att stjäla Sokrates ord! Det hamnar i sitt rätta sammanhang imorgon, hoppas jag…
LikeLike
Att kliva på orden är att ställa sig lite över dem. Men att läsa dem i taket är att se en vision. Ha det gott, A-M
LikeLike
Detta är spännande – på ett plan är det en jättelik egotrip att se sina ord i stor skala och detta sätt att publicera skapar en känsla av att orden är huggna i sten. Kanske får de därigenom en lätt pompös klang som jag tror t.e.x Elza gärna hade varit utan.
En avgörande läsupplevelse för mig är Jespers Svenbros text om Sokrates förhållningssätt till det skrivna ordet (ur Myrstigar) Poängen är att läsaren alltid befinner sig i underläge i förhållande till författaren. Sokrates antyder att läsaren blir penetrerad bakifrån – fast han använder ett annat grövre ord.
Den enda möjlighet att komma till rätta med detta assymetriska förhållande är genom dialog. Och då kanske det inte spelar någon roll om orden är över eller under?
Nu vred jag till det en aning – jag är nog tvungen att gå på konferensen och kolla vad de menar! det är att bevara både min och författarens värdighet!
LikeLike
Världen kan ju inte vara allena digital, därför är kanske den digitala världen ganska lik digitalvärlden. Nationalitet spelar ju roll för möjligheter i den digitala världen. Huruvida samhället man lever i tillåter folket att bildas, eller uttrycka sig fritt, eller ta del av oberoende medier. Men: den digitala världen, som redan konstaterats, bryr sig nog inte om nationalitet.
“Vad bryr sig vinden om förbud/…/” som Gullberg skrev.
LikeLike